De två konstnärerna är lyckliga, understryker de. Deras konst uppvisar en slags dold samhällskritik, inristad i den döende djungelns representanter. Och viskningarna av saknad som Amazonasdjungeln blåser i vandrarens öron, ord utan bokstäver som påminner omvärlden att aldrig glömma dem som fördrivits och offrats tillsammans med stora delar av denna ovärderliga natur på marknadens sträckbänk.