EU på väg mot stormaktsdrömmen
Sedan lång tid tillbaka finns det politiker som velat se att EU ska gå i riktningen mot en stormakt. De senaste åren har signalerna från kommissionen om en sådan målsättning blivit allt tydligare. MaLou Lindholm tittar närmre på hur nära att nå det målet vi är i dag.
Redan hösten 1995 hörde de första svenska EU-parlamentarikerna med stor förvåning hur EU-parlamentariker från olika partier och länder på fullt allvar jämförde EU med antikens Romarrike, vad gällde framtida storlek och betydelse. Efter hand ersattes Romarriket av uttrycket ”viktig global aktör”. De flesta svenska EU-parlamentarikerna var totalt oförstående och tolkade det som att vissa politikerkollegor drabbats av akut och svårartat storhetsvansinne.
I dag vet vi att stormaktsdrömmarna delas av många politiker. I uttalanden och EU-dokument återfinns ofta EU:s målsättning att bli en ”viktig global aktör”. Såväl van Rompuy som Barroso och Angela Merkel, har uttalat att målet är en EU-federation, ett Europas förenta stater som ständigt utvidgas med nya länder – inte helt olikt det gamla Romarriket. I ett pressmeddelande från EU-kommissionen i november 2012 publicerades vice ordförande Viviane Redings uppmärksammade tal ”Nu behöver vi ett Europas Förenta Stater” där kommissionens planer och önskemål om en EU-president, finansminister, regering, 2-kammarsystem och att unionen ska bli en global aktör förs fram.
Frågan är hur nära stormaktsmålet EU är i dag?
Någon generell definition av ”stormakt” eller ”viktig global aktör” finns inte. Men viktiga grundförutsättningar anses vara: ett ansenligt geografiskt område med stor folkmängd, en erkänd stat med en konstitution, en egen stabil valuta, stor ekonomisk kapacitet, politisk stabilitet samt stor militär makt.
EU är i dag ingen formell och erkänd stat utan en hybrid. Men med en ökande överstatlighet och därmed minskad självständighet för medlemsstaterna, går utvecklingen snabbt och man närmar sig raskt målet. Efter EU-valet i maj 2014 väntar en fördragsändring som många politiker och partier önskar och förväntar sig ska innebära bildandet av en federal stat.
EU:s medlemstater omfattar i dag ett stort geografiskt område och utökas med nya medlemsstater. I dag har EU cirka 500 miljoner invånare jämfört med USA:s cirka 315 miljoner. För varje ny medlemsstat ökar det geografiska området och EU-befolkningen. Närmast på tur står Kroatien, Makedonien, Serbien och Turkiet.
EU:s gemensamma valuta används ännu inte av alla medlemsstater. Men enligt EU-kommissionen kommer samtliga EU-länder att använda den i framtiden, eftersom ”They are destined to adopt the euro”. Endast Danmark och Storbritannien har undantag.
EU:s ekonomiska kapacitet är betydande även om kommissionen är missnöjd och vill ha beskattningsrätt och kunna införa ”EU-skatter”. EU-budgeten för 2013 ligger på cirka 1 300 miljarder svenska kronor och ökar för varje år. När allt mer beslutas och kontrolleras av EU vad gäller till exempel social- och arbetsmarknadspolitik, ökar EU:s utgifter. Bidrag till nya och presumtiva medlemsländer, EU:s internationella engagemang och involvering, nya byggnader och institutioner samt uppbyggnaden av EU:s utrikestjänst och försvar ökar också utgifterna.
EU:s utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och internationella aktiviteter, har ökat under senare år liksom EU:s militära utveckling och kapacitet. I dag talas det öppet om att målet är att EU ska bygga upp ett ”gemensamt försvar”. Förberedelser pågår nu för årets viktigaste EU-toppmöte i december som ska ägnas åt EU:s försvars- och säkerhetspolitik.
Då förväntas medlemsländernas regeringschefer att officiellt fatta beslut om genomförandet av ett gemensamt EU-försvar och ökad militär kapacitet, vilket kommer att medföra stora nedskärningar i medlemsstaternas försvar.
EU:s politiska stabilitet är osäker. Alla mätningar visar att förtroendet för EU minskat drastiskt. Ekonomisk, social, politisk och demokratisk kris råder i flera EU-länder. Handlingsförlamade nationella regeringar som väntar på order och bistånd från EU-kommissionen samt stora lån från ECB och EU, spär på ilskan och missnöjet. I kölvattnet frodas nationalistiska och högerpopulistiska partier.
Sammanfattningsvis kan sägas att EU under senare år närmat sig målet att bli en stormakt. Mest angeläget anses vara att bli en formellt erkänd federal stat men det diskuteras inte vilken typ av federal stat. EU jämför sig ofta med USA. Om målet är en federal stat av amerikansk modell, innebär det att ansenlig makt och beslutanderätt måste återföras till medlemsstaterna.
Vad EU-kommissionen, politikerna och väljarna tycker om det återstår att se.
Länkar och mer läsning:
• Vivaiane Redings tal översatt till svenska: "Nu behöver vi ett Europas Förenta Stater"
• EU-kommissionen om EU:s utvidgning
• EU-upplysningen om EU:s utvidgning: Flera länder vill gå med i EU
• Finska utrikesministeriet om EU:s utvidgning: Utvidgningen av Europeiska unionen fortsätter
• Förslag till betänkande om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter i EU-parlamentets utrikesutskott
• EU-parlamentets utrikesutskotts aktuella ärenden i maj och juni
• EU vill grunda "Europeiska institutet för fred"