Riksdagen lämnar fråga om skiffergas till EU
Flera EU-länder har infört eller planerar att införa förbud mot att utvinna skiffergas genom så kallad fracking. Svensk riksdag vill å sin sida låta EU avgöra frågan och under hösten väntas kommissionen ta fram ett ramverk.
Frankrike och Bulgarien har redan infört förbud mot utvinning av skiffergas genom så kallad ”fracking”, som riskerar att medföra stora miljö- och hälsorisker. Flera andra EU-länder diskuterar förbud och andra har infört eller planerar att införa moratorium.
Men i Sverige finns än så länge inga sådana planer. Den 21 mars i år röstade alla riksdagspartier – utom V och MP – nej till en motion om att förbjuda utvinning av skiffergas genom fracking. Riksdagen sa även nej till förslaget att ge kommunerna vetorätt för miljöförstörande utvinning som fracking, något som inte är ovanligt i andra länder där såväl kommuner som regioner ofta har vetorätt som också används.
Riksdagsmajoriteten valde istället att stödja näringsutskottets utlåtande vilket innebär att riksdagen nu avvaktar och inväntar EU-kommissionens förslag på ett ramverk som ska komma till hösten. Utskottet skriver även att man vill gynna ”det fortsatta arbetet med att finna en bärkraftig gemensam hållning till skiffergasfrågorna på EU-nivå”.
Och från regeringshåll är det tyst. Fria Tidningen har flera gånger försökt få besked om regeringens och de tre centerpartistiska ministrarna Ek, Lööf och Hatts hållning i frågan om skiffergas och fracking utan att lyckas.
Bakom kulisserna pågår just nu ett intensivt arbete i EU-kommissionen för att ta fram förslaget till ett ramverk och eventuella lagförslag för utvinning av skiffergas. Tjänstemän i EU:s olika generaldirektorat (jfr. våra departement), arbetar intensivt, liksom tjänstemän i medlemsländernas regeringskanslier.
Som brukligt i EU är säkert även olika arbetsgrupper och expertgrupper engagerade i arbetet. Studier presenteras och rapporter skrivs. Aktiviteterna leder i sin tur till ökad lobbying med aktörer från såväl miljöorganisationer som stora internationella olje- och gasbolag.
Det är nämligen nu, i det här stadiet, man lättast kan påverka hur EU-kommissionens förslag kommer att bli.
Att se medlemsländernas råvaru- och naturtillgångar som ett område av ”common interest” (gemensamt EU-intresse) och att ge EU beslutanderätt över medlemsstaternas råvarutillgångar har länge varit en våt dröm för EU-kommissionen och många politiker.
Som alltid arbetar EU och regeringarna enligt små-stegs-principen (step-by-step), det vill säga: ett litet till osynes oskyldigt steg motiverar nästa steg som sedan leder till nästa. Sakta men säkert närmar man sig målet.
Den 12 februari i år togs ytterligare några nya steg. Då publicerade Lena Ek och Annie Lööf med flera en debattartikel i Dagens Industri under rubriken ”Hållbarhet kräver gruvor”.
Av artikeln framgår att EU samma dag inledde arbetet med en råvarustrategi och att ett Europeiskt inno-vationspartnerskap (EIP) har bildats som ska säkra (EU:s) råvaruförsörjning samt att ”Europa ska ta ett samlat grepp för en hållbar råvaruförsörjning”.
I ett pressmeddelande från den 11 februari framgår att kommissionen har tillsatt en högnivågrupp för EIP bestående av bland annat sju ministrar, där miljöminister Lena Ek är en. Gruppen ska arbeta till 2020 och rapportera direkt till ministerrådet och EU-parlamentet.
Lena Ek har sedan tidigare stor erfarenhet av råvaru- och energifrågor. Som EU-parlamentariker var hon medlem av EU-parlamentets utskott för Industrifrågor, forskning och energi (ITRE) samtidigt som hon var vice ordförande för den inflytelserika lobbyorganisationen European energy forum (EEF) vilket Fria tidigare skrivit om. I EIP:s högnivågrupp får Lena Ek stora möjligheter att påverka EU:s och därmed Sveriges råvarupolitik.
Frågan är varför svenska riksdagsledamöter anser att EU:s medlemsländer ska ha ”en gemensam hållning” om fracking – det vill säga att ramverk, regler och lagstiftning ska ske på EU-nivå. Flera EU-länder och parlament anser uppenbarligen inte det, eftersom de redan har fattat eller håller på att fatta egna beslut.
Genom att inte ha någon åsikt avstår riksdagsmajoriteten aktivt från att ens försöka påverka kommissionens kommande förslag. Man avstår även från att utnyttja rätten att nationellt, i riksdagen, bestämma om utvinning av Sveriges råvarutillgångar och överlåter det till EU. Alternativt litar man på att andra medlemsländer ska våga vara tuffa och ta striden med EU-kommissionen.
Länklista
• Miljöpartiets motion om att införa ett förbud mot fracking
• Näringsutskottets utlåtande om fracking
• EU-kommissionens "roadmap" om skiffergas och fracking (eng)
• "Hållbarhet kräver gruvor" – debattartikel av bland annat Annie Lööf och Lena Ek
• Om European innovation partnership (EIP) och des struktur (eng)
• "Ek tidigare aktiv i näringslivslobbyn" – tidigare artikel i Fria Tidningen
Fracking
Hydraulisk frakturering eller fracking, som det kallas, går till så att man borrar hål ner till skifferlager där man hoppas kunna utvinna gas eller olja. En blandning av vatten, sand och olika kemikalier pumpas sedan ner i hålet. Det kraftiga trycket spräcker skifferlagren och gasen frigörs och leds upp till ytan. När utvinningen är klar minskas trycket och kemikalieblandningen släpps tillbaka.
Risker med fracking
Flera risker finns med utvinningsmetoden fracking som bland annat:
Läckage: En risk med metoden är att läckage av metangas och den kemikalieblandning som används kan uppstå, menar bland annat professor Anthony Ingraffea vid Cornelluniversitetet. Det kan förorena drickvattenbrunnar eller luften i området som kan leda till att människor och djur förgiftas.
Jordskalv: En studie av geologiforskaren William Ellsworth, vid U.S Geological Survey (USGS) som publicerades i tidskriften Science så sent som i juli, i år, pekar på risken att fracking kan ge upphov till jordskalv. Enligt Ellsworth har det skett en ökning av antalet jordskalv i centrala delar i USA som har kopplingar till den ökade utvinningen av olja och gas.
Torka: Vid utvinningen används så stora mängder vatten som mellan 15 och 20 miljoner liter per gasbrunn – vilket är i snitt 100 gånger mer per brunn än för konventionell naturgas, enligt professor Ingraffea. I sydvästra USA kan den vattenslukande skiffergasutvinningen ha varit en av anledningarna till att allt fler mindre samhällen har torrlagts, rapporterar tidningen The Guardian. Bara i Texas riskerar ett 30-tal samhällen att få slut på vatten innan året är slut.
