Trots att 70-80 procent av alla svenska lagar och regler i dag är EU-relaterade får väljarna veta förvånansvärt lite om vilka åsikter regeringen och partierna har i aktuella EU-frågor. Risken är att avgörande EU-frågor försvinner ur debatten liksom under valet 2009. En förhoppning är att de partiprogram som nu arbetas fram ger mer klarhet i var partierna står i aktuella frågor. För allt tyder på att vi efter valet 2014 kommer att få se ett nytt EU växa fram.

Moderaterna är det parti som har tydligast plattform över vilka frågor de kommer driva på EU-nivå. Men partiets Europaplattform ger både svar och väcker frågor. Moderaterna skriver inte ett ord om att ett eventuellt svenskt euro-medlemskap ska föregås av en folkomröstning. Istället står att ”om det folkliga stödet för euron ökar och består under längre tid (…) är Moderaterna redo att åter aktualisera frågan om ett eurointräde”. Det trots att Moderaterna har utlovat en folkomröstning under flera års tid.

Hittills har regeringen och Moderaterna också bestämt sagt nej till att Sverige ska gå med i euroområdets bankunion. Men av Europaplattformen framgår nu att Moderaterna visst kan tänka sig det – om vissa villkor uppfylls. Det framgår dock inte varför Sverige skulle gå med och vilka eventuella positiva eller negativa konsekvenser det skulle få.

En annan viktig fråga handlar om EU:s framtida utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik där det tydligt framgår att planen på sikt är att bygga upp en gemensam försvarspolitik. Flera partier poängterar i sina partiprogram att Sverige ska vara militärt alliansfritt. Men är samtidigt positiva till att fördjupa EU:s politik på området, som går under försvars- och utrikesdepartementet EEAS med underavdelningar som har ett mycket nära samarbete med Nato. Sverige med Carl Bildt i spetsen är dessutom ett av de mest aktiva länderna i EEAS och också de som bidrar mest ekonomiskt. Hur går det ihop med militär alliansfrihet?

Sverige anses ha den svagaste grundlagen i EU. I princip kan riksdagen besluta att överföra all makt och beslutanderätt till EU utom ”statsskickets grunder”. EU-kommissionen och många medlemsländer har meddelat att de vill att EU blir en politisk federation. Eftersom EU-kommissionen aviserat en fördragsändring efter valet 2014, anser många att den svenska grundlagen måste skärpas, för att bland annat förhindra att riksdagen med ett enkelt beslut kan föra in Sverige i en eventuell EU-federation. Eftersom det första grundlagsbeslutet då måste ske före valet i september 2014 och nästa beslut tas efter valet, är det bråttom. Utifrån partiernas politiska plattformar verkar detta än så länge vara en icke-fråga.

Sverige har alla de formella verktygen och rättigheterna för ett demokratiskt land. Men frågan är om Sverige är ett demokratiskt land i realiteten. Kan ett land vara en representativ demokrati när majoriteten av besluten inte fattas i det egna parlamentet, inte av egna folkvalda politiker och ansvar inte kan utkrävas? Om Sverige, och övriga EU-länder, förvandlats till semi-demokratier, vad kan göras för att ändra det? EU-kommissionen och flera regeringschefers svar är ”bilda en federal stat”. När det inte framgår hur partierna ställer sig till denna fråga eller andra avgörande framtidsfrågor som rör EU, ett år innan valet, blir frågan desto mer aktuell.

Länkar:

• Moderaternas Europaplattform

• EU och de svenska grundlagarna

• Tidigare artiklar om EU:s försvars- och säkerhetspolitik här och här