Fria Tidningen

Mot okänt mål i försvarspolitiken

Som ett mantra upprepar de flesta politiker, partier och EU-parlamentariker att ”EU är ett fredsprojekt”. Men är det verkligen det i dag? Trots att tillgången till information kring EU:s planer för en gemensam försvarspolitik är mycket god når de inte ut till allmänheten.

”Om EU vill bli en supermakt, och Polen stödjer det, då måste vi [EU] ha kapaciteten att utöva inflytande i vårt närområde… Ibland måste vi använda maktmedel för att backa upp vår diplomati ”, säger Polens utrikesminister Radek Sikorski (EUobserver).

Sirkorski är en av undertecknarna av den kommuniké som utrikes- och försvarsministrarna från Frankrike, Tyskland, Italien, Polen och Spanien offentliggjorde i Paris den 15 november 2012. Enligt Frankrikes försvarsminister, Jean-Yves Le Drian är syftet med kommunikén att ”create a movement” – ungefär ”trycka på” på svenska – inför Europeiska Rådets försvarsmöte i december 2013.

Den 19 december 2012 möttes utrikesministrarna och försvarsministrarna under Cyperns ordförandeskap. Sverige representerades av utrikesminister Carl Bildt och försvarsminister Karin Enström. I bakgrundsinformationen till ministrarna inför mötet famgår att EU-kommissionen redan i oktober meddelat att ”trots implementeringen av försvarspaketet behåller försvarssektorn fortfarande en stark nationell dimension och kan därför inte dra nytta av de potentiella stordriftsfördelar som är nödvändiga för att förbättra konkurrenskraft och lönsamhet”. Kommissionen skriver också att de till april 2013 ska föreslå en omfattande strategi för att understödja den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft och öka försvarsmarknadens prestationsförmåga. Dessutom aviseras att Europeiska Rådets möte i december 2013 ska diskutera ”EU:s försvarspolitik, speciellt utvecklingen av europeisk militärkapacitet, och gemensam försvarsplanering.”

Trots att tillgången på information och EU-dokument är mycket god når inte informationen ut till politiker, allmänhet och media, vilket kan vara en förklaring till att EU:s snabba och ökande militarisering kunnat fortgå utan att skapa intresse och debatt i Sverige. En konsekvens är att majoriteten av svenska folket lever i tron att Sverige fortfarande är ett neutralt och alliansfritt land samt att det är riksdagen som beslutar om försvarspolitiken och försvarsbudgeten. Men försvars- och säkerhetspolitiken formas numera i Bryssel av regeringen och försvarsbudgeten har riksdagen bara begränsad insyn i, vilket Riksrevisionen kraftigt kritiserar i sin rapport ” Svenska bidrag till internationella insatser”. Den bilden bekräftar och förstärker också riksdagens försvarsutskott i sitt yttrande till Riksrevisionens rapport. Kritiken är ett av många bevis på det ökande demokratiska underskott som även drabbat Sverige.

Frågan är varför regeringen och berörda departement inte använder sina hemsidor och andra kanaler för att sprida information till allmänhet och media om vad som pågår inom EU samt länkar till olika dokument? Lika märkligt är att så få av våra förtroendevalda riksdagsledamöter i berörda utskott hörs och syns i frågan. Det borde ligga i deras intresse och uppdrag att föra ut viktig information till väljarna samt ta del av allmänhetens synpunkter.

Samma sak gäller våra EU-parlamentariker som är i händelsernas centrum och har tillgång till information och dokument. Sveriges enda ordinarie ledamot i EU-parlamentets utrikespolitiska utskott är Anna Ibrisagic (M). Hon är även suppleant och enda svensk i underutskottet för försvar och säkerhet. Men att döma av EU-parlamentets statistik och sökning på nätet så verkar Anna Ibrisagic fokusera på Balkanfrågor. Inte heller de två suppleanterna i EU-parlamentets utrikesutskott, Göran Färm (S) och Alf Svensson (KD) verkar intresserade.

Allt sammantaget gör att svenska folket svävar i okunnighet om försvarspolitiken och om Sverige fortfarande är neutralt och alliansfritt och kan därför med fog fråga sig: Vart är vi på väg? Svaret är uppenbarligen: Mot okänt mål.

Aktuella länkar:

Artiklar i Lissabonfördraget om försvars- och säkerhetspolitik samt utrikespolitik, avdelning V, artiklar 21-46, sid 35-53 (pdf via regeringens hemsida)

• Artikel i EUobserver: "Fem EU-länders försvars- och utrikesministrar kräver ny militär struktur" (innehåller länk till ministrarnas kommuniké)

Bakgrundsinformation till ministerrådet den 19/12-12 (se filerna "FAC&FAC Defence Background" samt "CY Non Paper Military Capability Development)

• Försvarsutskottets yttrande över Riksrevisionens rapport om svenska bidrag till internationella insatser

Fakta om EU-parlamentariker Anna Ibrisagic (se länkar om parlamentariskt arbete)

Försvarsdepartementet och departementets arbete i EU

Utrikesdepartementet och departementets arbete i EU

Extraläsning:

• Rådets slutsatser om Militär kapacitetsutveckling 19/11-12

• Regeringens FaktaPm om förslag till tolkning av EU:s solidaritetsklausul, EU-dokument: JOIN (2012) 39

• Ett urval av 27 motioner till riksdagsdebatten om "Vissa säkerhetspolitiska frågor" 20/2-13:

Vänsterpartiet: "Freds- och säkerhetspolitik"

Moderaterna: "Medlemskap i Nato"

Socialdemokraterna: "En rättvis värld är möjlig"

Miljöpartiet: "Vidgad syn på försvarspolitiken"

Centerpartiet: "Försvarssamarbete"

Fakta: 

I serien EU-perspektiv analyserar och skriver frilansjournalisten och fd EU-parlamentarikern MaLou Lindholm om aktuella EU-frågor.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

EU på väg mot stormaktsdrömmen

EU-perspektiv

Sedan lång tid tillbaka finns det politiker som velat se att EU ska gå i riktningen mot en stormakt. De senaste åren har signalerna från kommissionen om en sådan målsättning blivit allt tydligare. MaLou Lindholm tittar närmre på hur nära att nå det målet vi är i dag.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu