56 procent emot och 42 procent för. Så blev röstsiffrorna i folkomröstningen 2003 om ett svenskt euromedlemskap. Med facit i hand anser en stor majoritet av svenskarna, inklusive statsminister Reinfeldt och finansminister Borg att det var ett bra val som svenska folket gjorde för exakt tio år sedan. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har antalet svenskar som i dag är emot euron ökat till över 80 procent, medan endast 10 procent är för.

Många svenskar lever i tron att Sverige liksom Storbritannien och Danmark har fått undantag och själva bestämmer om Sverige ska införa euron och att det i så fall per automatik kommer att föregås av en ny folkomröstning. Det stämmer inte. Dels finns det inga skrivningar i grundlagen om och när folkomröstningar ska ske. Det avgör våra valda riksdagsledamöter från fall till fall. Dessutom är folkomrösningar i Sverige inte bindande utan endast rådgivande och riksdagen beslutar om de ska följa resultatet, vilket gjordes 2003.

Dels har Sverige och de svenska regeringarna med statsministrarna Carlsson, Bildt, Persson och Reinfeldt i spetsen, aldrig begärt – och därför inte heller fått – något undantag från euron/EMU. Att ha undantag från euron och EMU innebär inte bara att landet har egna sedlar och mynt. Det innebär framförallt att landet inte omfattas av EU:s ekonomiska samordning, styrning, kontrollsystem och alla de lagar och regler som gäller för euroländerna, utan kan föra en mer nationell och självständig ekonomisk politik.

Under det senaste året har EU ökat trycket på Sverige. Tidigare räknade man, på EU-nivå, Sverige till de länder som har undantag men i EU-dokument och uttalanden tillhör vi numera kategorin länder som kallas ”not-yet-euro-members”. I ett tal i maj i år underströk EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso än en gång att den nuvarande utformningen av euroområdet ”bara är tillfällig eftersom alla EU-länder förutom två [Danmark och Storbritannien] är förutbestämda att bli fullvärdiga medlemmar i EMU, enligt fördraget”.

Även om Lissabonfördraget är ganska nytt väntas en fördragsändring med syfte att ändra och få in skrivningar som möjliggör att EU formellt kan bli en ekonomisk och politisk union. I ett tal den 7 maj sa Barosso att kommissionen kommer lägga fram sina synpunkter och tydliga förslag på fördragsändringar så att de kan debatteras före EU-valet, i maj 2014, och träda i kraft kring 2016. En av tyngdpunkterna är en fördjupning av EMU.

Sverige skulle i förhandlingarna om en fördragsändring kunna begära undantag från att införa euron. Vanligast är att det begärs just i samband med att ett nytt EU-fördrag eller en ny fördragsändring ska antas, vilket kräver godkännande av samtliga regeringar och ratificering av alla parlament. Därför räcker det med att ett land vägrar att godkänna fördraget, för att stoppa processen. En lösning kan då vara att ett land som motsätter sig förändringen begär ett eller flera permanenta undantag för att godkänna fördraget.

En grundlagsändring skulle också kunna förhindra riksdagen, regeringen eller EU från att ansluta Sverige till euron och ett fördjupat EMU utan att det finns ett brett stöd i frågan. Enligt statsvetare skulle det kunna räcka med ett enkelt tillägg till grundlagen som till exempel: ”Penningenheten i Sverige är krona. Kronan delas in i etthundra öre”, vilket är nästan samma formulering som finns i riksbankslagen.

Tiden går fort och EU-valet närmar sig. Oavsett vad partierna tycker är det dags att de tydliggör vilka åsikter och ställningstaganden de har i konkreta och aktuella frågor som rör Sverige och euron och planerna på en gemensam EU-stat och ett EU-försvar.