Fria Tidningen

Grekland – Europas rikaste land?

Den milt sagt överraskande slutsatsen kommer i alla fall en del bedömare i olje- och gasbranchen till efter nyligen genomförda undersökningar på Medelhavets botten. Men de värdefulla naturtillgångarna riskerar att slumpas ut till utländska bolag på grund av landets svåra skuldkris

– Precis som den här regeringen har plundrat offentlig egendom, kommer de säkerligen att plundra våra naturresurser, säger Iro Dioti från vänsterkoalition Syriza.

”Kan olja och gas lösa Greklands problem?” frågar sig dagstidningen Ekhatimerini. Tidningen pekar på att Grekland fram till nu varit det land i Europa vars fossilbränsletillgångar undersökts minst, och att nya studier pekar på oljefyndigheter i Egeiska och Joniska havet med reserver på upp till 26 miljarder fat olja. I området mellan Kreta, Cypern, Israel och Egypten uppskattas det också finnas reserver på upp till 15 triljoner kubikmeter naturgas, enligt US Geological Survey.

Uppskattningarna är ännu just uppskattningar, baserade på bland annat observerade gasläckor och inte bekräftade genom grundliga prospekteringar. Det återstår också att se hur stor del av tillgångarna som går att utvinna. Men om de skulle vara korrekta skulle värdet kunna vara tillräckligt för att ”betala nästan hela Greklands statsskuld”, enligt Ekhatimerini.

Ekonomen Michael Snyder gör en ännu mer optimistisk bedömning, och hävdar att ”Grekland borde vara ett av Europas rikaste länder”. Värdet på landets gastillgångar är enligt experten han citerar, Aristotle Vasilakis, hela 9 trillioner US-dollar – 30 gånger så mycket som landets nuvarande BNP eller över hälften av hela EU:s.

”Grekland är inte alls fattigt... Det är som en hemlös man som sover på gatan, utan att veta att en släkting har lämnat honom ett arv värt miljoner dollar”, skriver han på sin blogg Economic Collapse, och spekulerar också över att det är anledningen till att Grekland ännu inte sparkats ut ur EU.

Iro Dioti, miljöpolitisk talesperson för vänsterkoalitionen Syriza, drar paralleller med utvecklingsländer vars naturresurser plundrats av kolonialmakterna.

– I hur många länder med stora oljereserver har det gynnat folket? Vi har inga tvivel på att om de här fyndigheterna visar sig lönsamma kommer allt att gå till utländska företag, säger hon till Fria Tidningen.

Alla privatiseringar i Grekland sköts sedan 2011 av en fond, HRADF, som är ett bolag som inte omfattas av någon offentlighetsprincip och har en styrelse utsedd av parlamentet med övervakare från ECB och EU-kommissionen. Hittills har den gjort få framsteg, med intäkter på bara 1,6 miljarder euro. Men den första stora affären fonden hoppas kunna slutföra är just en försäljning av det statliga gasbolaget DEPA, enligt en rapport från Reuters.

– Att tillgångarna kommer att hamna i utländska händer är mer än troligt, säger ekonomiprofessorn Yanis Varoufakis.

De villkor som Grekland gått med på i utbyte mot stödlån talar uttryckligen om att inkomsterna från naturresurser ”till lands och under vattnet” ska gå till återbetalning av statsskulden.

– Trojkan (EU, IMF och ECB) kan därmed villkora låneutbetalningar med underskrivandet av kontrakt i kolonialstil, säger Yanis Varoufakis.

Ekathimerini konstaterar också att Grekland har ”kanske den största raffinnerinskapaciteten på Balkan, ett strategiskt läge och en perfekt handelsflotta för att förse Europa med naturgas”. Vare sig det är en tillfällighet eller ej, läckte IMF nyligen en rapport som kritiserar ”bristande konkurrens” i Greklands raffinaderisektor och rekommenderar att fler utländska investerare släpps in, enligt Wall Street Journal.

Grekland har redan påbörjat en råvarurevolution i mindre skala inom en annan sektor – guld. Från 2011 gäller ett ”snabbspårsprogram” för godkännande av nya guldgruvor. Till följd av flera nya projekt av kanadensiska och australiska företag som nyligen godkänts beräknas Greklands guldutvinning stiga från dagens 500 kilo om året till runt 13 ton år 2016. Det skulle göra Grekland till Europas största producent och dra in omkring 750 miljoner US-dollar om året, enligt Bloomberg News.

Gruvprojekten är dock ofta miljömässigt kontroversiella. Under hösten har en rad protester genomförts i Thessaloniki mot ett av de nya gruvprojekten.

Iro Dioti från Syriza är oroad över att miljöskyddet försvagas i krisens spår.

– Det som har medföljt hjälppaketen är att Grekland slagit in på en väg av urskiljningslös råvarutvinning. Guld, olja, lignit – allt ska utvinnas snabbt, säger hon.

– Vi måste överväga noggrannt vad som verkligen är i folkets bästa intresse. Även om det skulle sig visa att oljan är utvinningsbar finns det allvarliga miljöfrågor kring djuphavsborrning i Medelhavet. Det måste ske en omfattande dialog med grekiska folket innan en eventuell exploatering inleds.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ett OS kantat av protester

I skuggan av spelen i Rio bubblar missnöjet mot Brasiliens tillförordnade högerpresident Michel Temer.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu