Onsdagens strejk var den första omfattande protesten efter att den nya koallitionsregeringen svors in i juli men långt ifrån den största eller mest våldsamma under de senaste två årens krisperiod. Detta trots att det grekiska folket är i en mycket svårare ekonomisk situation nu än tidigare. Den stegrande arbetslösheten och lönesänkningar på runt 30 procent känns av, och utöver detta har nya skatter införts och gamla skatter fördubblats.

I torsdags diskuterade den grekiska koalitionsregeringen ytterligare sparkrav från den så kallade trojkan – EU, Europeiska centralbanken och IMF. Stödet för regeringens sparpolitik är i princip obefintligt och oppositionen vinner mark, främst vänsteralliansen Syriza men även nynazistiska partiet Gyllene Gryning.

Trots detta blev protesterna i anslutning till generalstrejken inte så stora. Tjänstemannafacket ADEDY räknade att 200 000 demonstrerade på Atens gator, något som många aktivister ifrågasätter som alltför optimistiskt. Omkring 3000 poliser sattes in mot demonstranterna i Aten, dubbelt så många som vid tidigare kravaller.

Det blev inte mer än några timmar av molotovcocktails, stenkastning och tårgas innan gatorna tömdes igen, då hade runt 100 demonstranter arresterats för våldsamt upplopp. Tidigare demonstrationer mot sparpaketen, som de i februari i år och förra sommaren, har varit både våldsammare och mer omfattande.

Inför strejken hölls ett möte på Erythros Stavros sjukhus i centrala Aten där facket diskuterade strategier för hur sjukhusanställda och boende i närområdet kan motarbeta sparkraven tillsammans. Omkring 70 personer dök upp för att diskutera den märkbara krisen i sjukvården. En biomedicinsk analytiker på sjukhuset, som deltog i mötet var besviken över den dåliga uppslutningen.

– Alla gör sina uträkningar, ser till att de själva har det någorlunda okej och låter de andra svälta. Man kan inte göra någonting under de här omständigheterna, sade hon.

Hon planerade att själv delta i generalstrejken som hölls i onsdags, men befarade att många andra på hennes arbetsplats inte skulle ansluta sig. Hon menade att krisen splittrat samhället men att fortsatt organisering mot regeringen och sparkraven är viktig.

Medan Greklands vänsteropposition försöker organisera sig mot sparpaketen, regeringen och den så kallade trojkan ökar det fascistiska våldet mot invandrare, hbt-personer och vänsteraktivister. Många migranter i landet vittnar nu om att de är rädda för att gå ut ensamma.

Nazistpartiet Gyllene Gryning fick närmare 7 procent i valet i juni. De driver en EU-kritisk politik i parlamentet och vill nationalisera banker och företag. Samtidigt är deras medlemmar, och även parlamentsledamöter, återkommande inblandade i våldsamma attacker på öppen gata.

Så sent som i tisdags kväll angrep medlemmar ur Gyllene Gryning en samlingslokal för exilkamerunier i Aten. De slog sönder lokalen och misshandlade medlemmar ur föreningen samt andra i området. Fem personer fick föras till sjukhus. Men under onsdagens protester höll de sig i bakgrunden, inga attacker och inga synliga organiserade demontrationståg med deras hakkorsliknande partisymbol.

Samtidigt som koalitionsregeringen i torsdags antog en plan för ytterligare nedskärningar lanserade Alexis Tsipras, partiledare för vänsterkoalitionen Syriza, en annan idé för att möta skuldkrisen. Han föreslog en internationell konferens för att skriva av Greklands skuld i likhet med den konferens som hölls 1953 i London som reglerade Tysklands skuld efter världskrigen.

Tsipras dömde ut sparpaketens ”dödliga medicin” som enligt honom ”bara kommer att rädda grekiska banker som skapade krisen tillsammans med de europeiska bankerna”.

Än är det osäkert om ytterligare sparkrav kommer att leda till fler och större strejker och demonstrationer, som faktiskt tvingar fram något av den nya regeringen. Eller om det leder grekerna till ökad desperation och splittring.