F-I-R-E-I-N-C-A-I-R-O
Förvisso står Tahrirtorget i färd med att stickas i brand igen. Sveriges flygvapen far ut i krig mot främmande land. Olyckskorpar kraxar om en finansiell kollaps och en stor global depression. Ändå är det med tillförsikt jag ser på framtiden. Hur är det möjligt? Har jag mist förståndet? Eller spelat en trudelutt på Boris Vians pianocktail? Utesluter det ena det andra?