Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femdubblats. FN beräknar också att dagens nivåer kommer att fördubblas fram till år 2050. Köttkonsumtionen växer nästan överallt i världen, men den snabbaste procentuella förändring sker ofta i länder vars ekonomi förbättras markant, som Kina.

För 50 år sedan konsumerade en genomsnittlig kines 3,6 kilo kött per år och kött var överlag något man åt vid speciella tillfällen. I dag ligger siffran i Kina på uppemot 60 kilo. Kött är i fattiga länder en stark symbol för modernitet och status. När människor i fattiga länder får bättre ekonomi konsumerar de mer och mer kött.

Konsekvenserna är förödande. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorgan, FAO, står animalieindustrin för 18 procent av utsläppen av växthusgaser, vilket är mer än vad hela transportsektorn bidrar med. Hungersnöd är en annan konsekvens av köttätandet. Enorma ytor går åt till att föda upp djuren. För att kunna producera ett kilo kött går det åt ungefär tio kilo vegetabilier. Nästan hälften av världens spannmålsskörd används som djurfoder. Detta samtidigt som en miljard människor svälter och över 12 000 barn dör till följd av undernäring varje dag. Grisarna, hönorna samt korna tär fattiga länder på enorma mängder färskvatten. Dessutom är haven till stor del utfiskade.

Dagens köttproduktion medför också stora etiska problem. Varje år plågas och dödas 50 miljarder landlevande djur. Stressen i slakterierna leder till att grisar får sårskador när de hamnar i slagsmål med varandra. En kyckling trängs tillsammans med uppemot tjugofem andra på en kvadratmeter. De får andas in ammoniakhaltig luft och spendera hela sina korta liv i sin egen urin och avföring.

Två tredjedelar av kycklingarna lider av bendefekter. Hundratusentals kycklingar skadas eller dör varje år i samband med transporter till slakterierna. De kycklingar som lyckas överleva transporten till slakteriet hängs upp och ned vid fullt medvetande, får sina huvuden nedsänkta i strömförande vatten för att sedan få sina halsar avskurna och förblöda till döds.

Till försvar för detta upprepar köttbranschen ständigt att ”Sverige har världens bästa djurskyddslagstiftning”.

En viktig lösning på de problem som dagens köttproduktion utgör skulle i framtiden kunna vara det odlade köttet (även kallat in vitro meat). Odlat kött ska inte förväxlas med köttsubstitut som quorn. Odlat kött är riktigt kött gjort av muskelceller. Fördelarna med att ersätta dagens djurkött med kött som är framodlat är enorma. Enligt de ledande forskarna på området finns möjligheten att sänka de 18 procent av utsläppen av växthusgaser som köttindustrin i dag står för, till några få procent. Det odlade köttet skulle dessutom kunna vara lösningen på världssvälten. Varför ska man föda upp och slakta ett helt djur för att endast komma åt vissa delar av det? De delar på djuret som vi vill komma åt kan istället odlas fram i en passande näringslösning.

Det skulle även kunna finnas hälsomässiga fördelar med det odlade köttet. Forskarna ser möjligheten att ändra fettsammansättningen i köttet. En hamburgare skulle kunna få samma fettsammansättning som en avokado. Hamburgare skulle kunna förebygga hjärtattacker istället för att orsaka dem.

Eftersom det odlade köttet tas fram under kontrollerade former minskar risken för sjukdomar som salmonella och galna ko-sjukan.

För att det odlade köttet någonsin ska kunna komma ut i frysdiskarna krävs det dock att mer pengar satsas på forskningen. Ett av de största hoten mot projektet är just bristen på finansiärer. Om det inte satsas på forskningen leder det till att få vill ägna sig åt den. Varför satsar inte våra politiker och miljörörelsen på forskningen kring odlat kött när man satsar stora summor på bland annat kollektivtrafiken och förnybara bränslen? Miljöpartiet säger att de vill öka klimatsmarta transporter genom att bland annat fördubbla kollektivtrafiken på tio år, satsa på förnybara bränslen samt bygga höghastighetståg. Även Centerpartiet säger sig vilja satsa på forskning av förnybara bränslen.

Vad vore då skillnaden mot att satsa på forskningen kring alternativt kött i framtiden nu när köttindustrin står för mer utsläpp än alla världens transporter? Istället för att satsa på vegetarisk mat och forskningen kring odlat kött subventioneras kött- och mejeriindustrin av EU med omkring 30 miljarder kronor. Dessutom ger EU 400 miljoner kronor till stöd för marknadsföringen av animaliska produkter.

En invändning som brukar komma mot forskningen av odlat kött är att det är för mycket science fiction och att ett förverkligande ligger långt fram i tiden. Forskarna menar dock att tekniken för att kunna odla fram olika typer av färsprodukter som kan bildas till korv och hamburgare redan finns. Det handlar om att få ned kostnaden för produktionen.

Vår aptit på kött riskerar att förgöra oss och innebär ett ofantligt lidande för djuren. Forskningen kring odlat kött startade och har kommit längst i Nederländerna, men pågår runt om i hela världen. Även här i Sverige. På Chalmers tekniska högskola i Göteborg pågår sedan några år tillbaka forskning om att på konstgjord väg tillverka kött. Det är hög tid att bland annat miljörörelsen, våra politiker och vår regering inser vikten av att tillföra de resurser som behövs för att forskningen ska lyckas. I slutändan är det vi, vår planet samt djuren som blir vinnare på att ersätta dagens köttproduktion med kött som är framodlat.