Normbrytande nyheter
Att slå sig fram som kvinnlig regissör eller dirigent inom operavärlden är stenhårt. På Göteborgsoperan arbetar man aktivt mot den skeva könsfördelningen, men ändå maler jämställdhetens kvarnar långsamt. Frågan är vad det beror på. Och hur det går att förändra.
Roligt att just Mattias Andersson inleder Studions nya verksamhet, som åtagit sig att spegla samhället. Han har nyligen gjort det på Angereds Teater, med sin publik och kritikerrosade föreställning The Mental States of Gothenburg. Likheter saknas inte med Den utvalda, men de ligger nog mer i Mattias Anderssons dramaturgiska metod: kondenserade bilder av samhällsrörelser i tid och rum.
I den avslutande delen i SFT:s graffitiserie diskuterar Jacob Kimvall med utgångspunkt från en julmålning vid Hötorget frågan varför graffitimålare ofta behandlar traditionsfyllda högtider i sin konst och vilket syfte graffitin har i det offentliga rummet.
I del tre av serien om samtida hembygdskonst berättar Jacob Kimvall om målningen Är du helt säker på att du vill tvätta bort det här? och hur den uppkom.
På måndagkvällen anlände en ambulerande minifestival, bestående av tre akter, till Göteborg. Flitige konsertbokaren Christian Pallin anordnade, i klubb Kolonis regi, tillställningen på lilla Galleri Oro på Karl Johansgatan.
"God save the queen, it´s a fascist regime, she ain´t a human being" fräste det brittiska punkbandet Sex Pistols en gång i tiden. Man hade önskat lite av den anarkistiska uppkäftigheten i Stephen Frears aktuella film om det engelska kungahusets agerande i samband med prinsessan Dianas plötsliga död. Men icke.
"God save the queen, it´s a fascist regime, she ain´t a human being" fräste det brittiska punkbandet Sex Pistols en gång i tiden. Man hade önskat lite av den anarkistiska uppkäftigheten i Stephen Frears aktuella film om det engelska kungahusets agerande i samband med prinsessan Dianas plötsliga död. Men icke.
Den dumma, den dominanta, den som alltid ställer upp. I vänskapsrelationer tilldelas du alltid en roll vare sig du vill eller inte. Roller som styr maktförhållanden och bildar mönster för över- och underordning. Mönster som kan vara ack så svåra att bryta. Om inget radikalt inträffar, vill säga.
Filmkonsten har alltid haft en grundläggande förankring i det dokumentära. Trots att alla innerst inne är medvetna om bilders inte sällan manipulativa tillkomstsätt är det vanligt att förknippas bilder med stora ord som verklighet och sanning. Det här är en relation som allt fler i vår tid börjat rikta kritik mot, också på årets jubilerande filmfestival i Göteborg.
Överraskande nog blev Farväl Falkenberg utan pris när filmbranschen delade ut sina Guldbaggar. Jag vet inte om det var orättvist eftersom jag inte sett filmen. Men några som däremot borde prisas är det göteborgska skivbolaget Kning Disk som i anknytning till filmfestivalen passar på att ge ut Erik Enockssons musik från filmen. Den har för mig fungerat som ett givet soundtrack till den här festivalen.
© 2025 Fria.Nu