Fördjupning


Per Andersson
Fria Tidningen

Fri programvara i en fri tidning

Några veckor framöver har jag nöjet att vara redaktör för en artikelserie om fri programvara i Fria Tidningen, ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Jag har bidragit till fri programvara de senaste fem åren och använt det i ungefär ett decennium.

I början av Frias liv – för tio år sedan – fanns många artiklar om fri programvara, men trenden vände. Mitt mål är att vända tillbaka den! Ambitionen för den här serien är att behandla fri programvara ur ett frihetligt perspektiv, dryfta tankarna, motiven och möjligheterna.

Fri programvara är viktigt för att den tar tillbaka makten.

Fri programvara är viktig för att den ger oss användare och utvecklare en oinskränkt makt över våra datorer, program och vår data.

Vi kan dela med oss av våra program till vår granne. Nyfikna kan studera hur saker och ting fungerar. Efter behov kan de som vill modifiera programvaran. Fri programvara är programvara åt var och en efter behov, från var och en efter förmåga.

I Sverige har vi en stark fildelningskultur. Är inte fildelning av proprietära program att återta sin frihet? Till viss del, till största delen inte. All möjlighet till direkt inflytande över programvaran försvinner. Produktionen av programvaran centraliseras till en aktör, vars användare är på nåder för nya funktioner eller buggfixar. Ett annat problem är att proprietära program oftast har stängda filformat, vilket gör att användarens arbete är låst till det programmet. Det i sig begränsar valfriheten. Vissa företag sätter detta i system och gör helt enkelt sina program omöjliga att använda tillsammans med andras produkter och vice versa, detta kallas vertikal integration.

Artikelserien kommer att behandla spridda saker ur fri programvaru-världen och besläktade rörelser. Exempelvis har ambitionen att samarbeta och dela med sig inspirerat en öppen hårdvaru-rörelse: ritningar som är fritt tillgängliga att använda, studera, modifiera och redistribuera. Detta har även inspirerat till decentraliserad produktion som möjliggörs av till exempel 3D-skrivare.

Artikelserien kommer att behandla grundpelarna inom fri programvara och resonemangen bakom, samt tips på fria program. Vi kommer även diskutera vilka hot det finns mot en fri datorvärld, inskränkningar av personlig integritet på nätet och vilka metoder och arbetsgrupper det finns för att säkerställa ett fritt internet.

Vidare kommer vi att föra djupare resonemang, till exempel om hur den offentliga sektorn kan använda fri programvara och varför den bör göra det.

Fri programvarusfären är alltså även exempel på organiseringssätt för produktion och samhälle.

Alla artiklar och bilder som kommer att användas under seriens gång kommer att vara licensierade under fria licenser. Det vill säga att det är fritt fram att använda, sprida och modifiera dem.

Denna vecka introduceras fri programvara, dess historia och grundläggande begrepp. Håll till godo!

 

Fakta: 

Publicerade artiklar i argumentserien Fri programvara frigör vär(l)den:

Per Andersson: Från hackers till fri programvara

Veckans fria programtips: Firefox

Richard M Stallman: Rätten att läsa

Veckans fria programtips: OpenOffice

Monika Orski: Öppenhet i offentligheten

Monika Orski: Fri programvara i offentlig sektor

Veckans fria programtips: Lek och lärande

 

 

 

 

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

Det demokratiska Debian

Det fria programvaruprojektet Debian är en av de äldsta GNU/Linux-distributiorna. Debian började som en samling program som distribuerades som ett fungerande GNU/Linux-system. Idag är det en av de mest använda distributionerna. Många distributioner använder även Debian som bas, till exempel flera av de som ingår i veckans programtips.

Fria Tidningen

Fria projekt förbättrar 3D-animering

3D-animeringsprogrammet Blenders community har en egen metod för att utveckla programvaran. De skapar filmer och spel, som med sina fria licenser kan inspirera andra att använda programmet.

Fria Tidningen

Kreativa digitala allmänningar

Creative commons är en ideell organisation som utvecklat Creative commons fria licenser. Organisationen startades 2001 i USA delvis till följd av ökande problem med copyrightlagstiftningen och delvis inspirerade av de lyckade licenserna för fri programvara som redan utvecklats. Skapande är en remix och utnyttjande av någon annans idé och verk. Digitala allmänningar behövs för att vi kunna utvecklas och skapa ny kultur.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu