Fördjupning


Richard M Stallman
Fria Tidningen

Rätten att läsa

Rätten att läsa (The right to read) är en dystopisk essä om rätten och friheten att läsa böcker samt att använda datorer, nätverk och felsökningssprogramvara för datorprogram, debuggers. Essän jämför friheter som vi tar för givet, till exempel bokläsning, med inskränkningar i den elektroniska informationsfriheten som i dag är ett faktum vare sig det gäller böcker, datorprogram eller musik. Dikten överträffar verkligheten även denna gång. Essäns dystopiska fiktion är i mångt och mycket verklighet i dag. Vissa saker finns redan medan andra saker bara är förslag från myndigheter eller industrins lobbyorganisationer.

Från ”Vägen till Tycho”, en samling artiklar om föregångarna till den Lunariska revolutionen, publicerad i Luna City år 2096.

För Dan Halbert började vägen till Tycho i högskolan – när Lisa Lenz frågade om hon kunde låna hans dator. Hennes hade gått sönder och om hon inte kunde låna en annan, så skulle hon inte klara sitt skolprojekt. Det fanns ingen hon vågade fråga, förutom Danne.

Detta satte Danne i ett dilemma. Han ville hjälpa henne, men om han lånade ut sin dator skulle hon kanske läsa hans e-böcker. Förutom det faktum att man kunde hamna i fängelse för att låta någon annan läsa ens böcker, så kändes redan idén rent chockerande för honom. Som alla andra hade han lärt sig sen barnsben att det är fel att dela med sig av böcker – någonting bara pirater gör.

Det var dessutom rätt stor chans att MSM (Mjukvaruskyddsmyndigheten) skulle komma på honom. I datakunskapen hade Danne lärt sig att varje e-bok hade en kontrollfunktion för upphovsrätt som kontrollerade var, när och av vem som boken lästes och att detta rapporterades till Licenscentralen (de använde denna information för att fånga läspirater, men också för att sälja privata intresseprofiler till företag). Nästa gång hans dator kopplades upp mot nätet, så skulle Licenscentralen få reda på det. Danne, som datorägare, skulle få ett hårt straff för att inte ha vidtagit åtgärder för att förhindra brott.

Men givetvis, Lisa behövde ju inte nödvändigtvis läsa hans böcker. Hon kanske bara behövde datorn för att skriva sin uppsats. Fast Danne visste att hon kom från en mindre välbärgad familj som inte hade råd med så mycket undervisning, än mindre hennes läsavgifter. Att läsa hans böcker kanske var den enda möjligheten för henne att klara sina betyg. Han förstod situationen, själv behövde han ta studielån för att kunna betala för de rapporter han läste (10 procent av avgifterna gick till de forskare som skrev rapporterna och eftersom Danne siktade på en akademisk karriär hoppades han att hans egen framtida forskning skulle generera rapporter nog för att betala tillbaka studielånen).

Senare skulle Danne lära sig att det fanns en tid då vem som helst kunde gå till ett bibliotek och läsa artiklar, ja till och med böcker, utan att behöva betala. Det fanns elever som läste tusentals sidor utan statligt biblioteks-tillstånd. Men på 1990-talet så hade både kommersiella och ideella förläggare börjat ta betalt för access. År 2047 var fri access för elever ett minne blott.

Det fanns förstås sätt att komma runt MSM och Licenscentralen. Dessa var dock olagliga. Danne hade en klasskompis i datakunskapen, Frans Martinsson, som hade kommit över ett otillåtet debugger-verktyg och använde detta för att hoppa över kontrollfunktionen för upphovsrätt när han läste böcker. Han hade dock berättat det för allt för många kompisar, en av dem angav honom till MSM för en belöning (djupt skuldsatta studenter lockades lätt till angiveri). År 2047 satt Frasse i fängelse, inte för piratläsning, utan för innehav av själva debuggern.

Danne skulle senare lära sig att det fanns en tid då alla kunde ha felsökningsverktyg för mjukvara. Det fanns till och med fria debuggers tillgängliga på cd eller nedladdningsbara från nätet. Men när vanliga användare började använda dem för att komma runt kontrollfunktionerna för upphovsrätt, kom snart en prejudicerande dom som sade att detta i praktiken var det vanliga användningsområdet. Av detta följde att de var olagliga. Senare skickades utvecklare av sådana verktyg i fängelse.

Programmerare behövde givetvis fortfarande felsökningsverktyg, men 2047 distribuerades endast numrerade kopior till officiellt licensierade och kontraktsbundna programmerare. Den debugger Danne använde på datavetenskapen hölls bakom en brandvägg så att den bara kunde användas för skoluppgifter.

Det var också möjligt att kringgå kontrollfunktionerna genom att installera en modifierad systemkärna. Danne skulle så småningom upptäcka att det funnits fria systemkärnor, till och med hela fria operativsystem kring millennieskiftet. Men nu var de olagliga, precis som felsökningsverktygen - man kan inte ens installera ett om man hade ett, utan att veta om datorns hårdvarulösenord, vilket varken FBI eller Microsofts support talar om.

Danne kom fram till att han helt enkelt inte kunde låna ut sin dator till Lisa. Men han kunde ändå inte neka henne hjälp, han älskade henne. Varje chans han hade att tala med henne fyllde honom med glädje. Bara att hon frågade just honom om hjälp kunde ju betyda att det kanske var ömsesidig kärlek.

Danne löste dilemmat genom att göra något än mer otänkbart. Han lånade inte bara ut datorn, han gav henne till och med sitt lösenord till den! I och med detta, om Lisa läste hans böcker, så skulle Licenscentralen tro att det var han som läste och inte hon. Det var fortfarande ett brott, men MSM skulle inte automatiskt få reda på det. Om inte Lisa angav honom.

Givetvis, om skolan någonsin fick reda på att han gett Lisa sitt lösenord, skulle bådas liv som studenter vara över, oavsett vad Lisa använt datorn till. Skolpolicyn var att allt som hindrade skolans övervakning av studenternas datoranvändning var grund för disciplinära åtgärder. Det spelade ingen roll om det var harmlöst – förseelsen var att göra det svårt för administrationen att övervaka. Det förutsattes att man gjorde någonting förbjudet och de behövde inte veta exakt vad.

Studenter blev vanligtvis inte relegerade för detta, inte direkt. Istället blev de utestängda från skolans datorer och datorsystem, och skulle ofrånkomligen kugga på alla ämnen.

Senare skulle Danne lära sig att såna här policys först dök upp under 1980-talet, när studenter i större omfattning började använda datorer. Tidigare hade skolorna ett annat förhållningssätt till disciplin; de bestraffade skadliga aktiviteter, inte de som bara väckte misstanke.

Lisa angav inte Danne till MSM. Hans beslut att hjälpa henne ledde senare till deras äktenskap, men också till att ifrågasätta vad de som barn lärt sig om piratkopiering. Paret började läsa om upphovsrättens historia, om Sovjetunionen och dess kopieringsbegränsningar, även om USA:s ursprungliga konstitution. De flyttade till Luna, där de fann andra som likaledes hade flyttat ifrån MSM:s långa arm. När senare Tycho-upproret började 2062 var allas rätt att läsa en av dess centrala mål. 

http://www.gnu.org/philosophy/right-to-read.sv.html

Upphovsrätt 1996 Richard Stallman. Mångfaldigande och distribution av hela denna artikel är tillåtet avgiftsfritt i alla medium under förutsättning att denna notis är bevarad.

 

 

Författarens noteringar:

[Dessa noteringar har uppdaterats ett flertal gånger sedan den första publiceringen av essän.]

• Rätten att läsa är en kamp som pågår idag. Det kanske tar 50 år för dagens rättsuppfattning att falla i glömska, men de flesta av de lagar och regler som beskrivs i historien ovan har redan föreslagits, många är även lag i USA och annorstädes. 1998 kom Digital millenium copyright act, DMCA, som lade grunden för begränsningar att låna och läsa e-böcker (men även annan data). EU införde liknande begränsningar 2001 i ett upphovsrättsdirektiv. I Frankrike är blott innehav av en kopia av DeCSS, den fria programvaran för att dekryptera video på en DVD, ett brott i och med DADVSI-lagen som antogs år 2006.

• En av idéerna i berättelsen föreslogs 2002, nämligen att FBI och Microsoft skulle ha lösenord för personliga datorer, och inte låta ägaren ha det. Det kallas ”trusted computing” eller ”palladium”.

• 2001 kom den av Disney sponsrade senator Hollings med ett förslag kallat Security systems standards and certification act, SSSCA, som går ut på att alla nya datorer ska ha kopieringsbegränsningar som användaren inte kan kringgå. Man kan se en långsiktig trend från Clipper chip till de förslag som läggs i USA: datorsystem sätts och konstrueras för att ge tredje part kontroll över de som använder systemen. SSSCA har senare bytt namn till Consumer broadband and digital television promotion act, CBDTPA (tänk på det som ”Consume but don't try programming act”).

• Under 2001 började USA att försöka använda Amerikas frihandelsavtal för att påtvinga samma regler för hela västvärlden. FTAA är ett sådant frihandelsavtal, med syfte att ge affärsvärlden ett ökat inflytande över demokratiska regeringar; att tvinga fram lagar som DMCA ligger i dess anda. Organisationen Electronic frontier foundation ber folk att förklara för sina regeringar varför de ska motsätta sig detta.

• MSM har i den svenska versionen av historien översatts från SPA (Software publisher's association), som i denna polisliknande roll har ersatts av BSA (Business software alliance). BSA är i dag ingen polismakt men inofficiellt agerar den som en sådan. Med metoder som påminner om Sovjetunionens uppmanar de folk till angiveri av medarbetare och vänner. I en terrorkampanj av BSA i Argentina under 2001 framkom hot om våldtäkt i fängelser mot folk som delade med sig av mjukvara.

• När denna historia ursprungligen skrevs, hotade SPA små internetleverantörer och krävde att SPA skulle ges rättighet att övervaka användarna. Många internetleverantörer gav upp när de blev hotade eftersom de inte hade resurserna att slå tillbaka i en rättegång (Atlanta journal-constitution, 1 Oct 96, D3.). Åtminstone en internetleverantör, Community connexion in Oakland CA, vägrade gå med på kraven och blev stämd. SPA drog senare tillbaks stämningen, men fick till slut lagstiftningen DMCA som ger dem makten de ville ha.

• Universitetens säkerhetspolicys som beskrivs i historien är inget påhitt. Till exempel skriver en dator i ett universitetsnätverk i Chicagoområdet ut följande meddelande när man loggar in (citaten oförändrade):

”This system is for the use of authorized users only. Individuals using this computer system without authority or in the excess of their authority are subject to having all their activities on this system monitored and recorded by system personnel. In the course of monitoring individuals improperly using this system or in the course of system maintenance, the activities of authorized user may also be monitored.  Anyone using this system expressly consents to such monitoring and is advised that if such monitoring reveals possible evidence of illegal activity or violation of University regulations system personnel may provide the evidence of such monitoring to University authorities and/or law enforcement officials.”

Detta är en intressant tolkning av det fjärde tillägget i USA:s konstitution – tvinga folk att i förväg hålla med för att sedan avstå sin rätt i efterhand.

Fakta: 

Richard M Stallman (även känd som RMS) är hacker och har grundat GNU-projektet (GNU’s not unix, ett fritt Unix-likt operativsystem) och friprogramvaru-organisationen Free software foundation. Han hävdar att datoranvändare ska ha frihet att dela med sin granne och möjlighet att studera och förändra programvaran de använder. Vidare vidmakthåller han att försök från tillverkare av proprietär programvara att förhindra dessa friheter är antisocialt och oetiskt.

När Stallmans universitet började inskränka friheten att använda datorsystemen genom att kräva lösenord för access kämpade han mot det, och för fortsatt fri och anonym access, genom att uppmana folk att byta till samma lösenord allihop: Ingenting, tryck bara på enter som jag!

Sedan 90-talet har Stallman spenderat det mesta av sin tid på att förespråka fri programvara genom att hålla föredrag runt hela vår planet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Nördfeministisk kraftsamling

På internet, liksom utanför, finns det grupper som samlar tjejer och jämlikhetskämpar med liknande intressen. Ur ett fri programvaruperspektiv vill jag lyfta fram några stycken, för att visa att de finns och verkar för en friare och mer jämställd fri programvaruvärld.

Fria Tidningen

En friare fri programvara

Fri programvara handlar om frihet, frihet att låta kreativiteten flöda och möjligheten att dela med sig av den. Är det i praktiken så, som många hävdar, att det inom fri programvara inte finns några jämställdhetsproblem eftersom det ligger i dess natur att vara fri? Alla med de ekonomiska och praktiska förutsättningarna har ju möjlighet att bidra till valfritt fri programvaruprojekt, alla kan vara med. Men hur ser det egentligen ut i dag?

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu