Fria.Nu

Asturien sommaren 2012. Lite molnigare och svalare men samma krisrubriker som i resten av Spanien. På min resa genom det hänförande landskapet snappar jag upp fragment av nyhetsflödet: nya rekordhöga arbetslöshetssiffror, sänkta löner och indragna subventioner av mediciner.

Jag ringde Studio Ett:s telefonväkteri för att fråga Fredrik hur han ser på Individens roll för att skapa ett mer hållbart samhälle. Jag ville veta hur han tycker att Individens eget ansvar för miljöfrågor stärks av regeringens politik. Det nyliberala gardet är ju inte sena att poängtera att Individen själv ska ta ansvar för sina egna beslut, statsmakten ska inte lägga sig i. Staten ska bara skapa förutsättningar för Individen att agera utifrån sin egen vilja och sina egna behov.

Härom veckan sade en vän att jag var en besserwisser (visserligen med glimten i ögat) när jag lite ironiskt kommenterade en annan väns uttryck att han spenderat tid med sin mamma. Jag frågade skämtsamt hur mycket detta kostat honom, hur stor var hans alternativkostnad för denna tidsspendering? Tid är ju pengar, så visst måste han haft en alternativ möjlighet till intäkt, som alltså blev en kostnad när han inte utnyttjade denna. Min vän hade således slösat bort en massa tid (det vill säga pengar) på att ta en promenad med sin mamma.

Ekonomin överlåter jag med varm hand till Anders Borg, skrev en bekant i ett sms till mig häromdagen. Jag är inte tillräckligt insatt. Detta var svaret på min fråga om bekantingen ville hänga med på en dagskurs om ekonomi i allmänhet och räntefri ekonomi i synnerhet. Men denne min vän ansåg sig alltså inte vara kompetent nog för att ta till sig informationen – man måste ju kunna göra något med den också. En annars framåt man som driver ett eget företag och tycker att individen i första hand bör klara sig själv. Men när det kommer till de stora frågorna så är det för svårt. Det är liksom tillräckligt att se över lånen och binda dem i rätt tid, välja pensionsfonder och handla billig mat på stormarknad.