Regeringen vill att Sverige och EU ska gå före och visa världen att en hållbar miljödriven tillväxt är möjlig. Detta ska ske bland annat genom teknikutveckling och ekonomiska styrmedel. Resonemanget ger uttryck för den ekomodernism som dominerar hållbarhetsdiskursen i dag och där ’hållbar tillväxt’, ’effektivisering’ och ’klimatsmart’ har blivit honnörsord. Detta liknar vad som inom idrottsliga sammanhang skulle kallas en defensiv taktik; att ta hand om problemen när de redan är här istället för att offensivt arbeta för att de aldrig uppstår. Vi måste börja spela på motståndarnas planhalva, och det fort.

Det är en vanligt förekommande myt att Sverige är ett bra exempel på att tillväxt och minskad miljöpåverkan kan gå hand i hand. Ofta hänvisas det till Sveriges sedan 1990 starkt ökade ekonomiska tillväxt och samtidigt minskade utsläpp av växthusgaser (att dessa skulle vara de enda indikatorerna på miljöskadlig verksamhet kan dock ifrågasättas). Sverige har de senaste 20 åren gått från industrisamhälle till tjänstesamhälle och låter sitt konsumtionsbehov (konsumtionsbegär?) tillfredställas av industrier i andra länder. Vi har exporterat vår miljöpåverkan. Trots det visar siffror att Sverige ger ett ekologiskt fotavtryck som är fyra gånger så stort som till exempel Brasiliens och Syriens, men förmodligen tär vi alltså ännu mer än så på ekosystemen.

Jared Diamond, historiker och författare till böckerna Vete, Vapen och Virus samt Undergång beskriver hur kulturer genom tiderna har hanterat stora utmaningar. Han konstaterar att förmåga att i tid inse utmaningarna, att experimentera med nya vägar och att vara beredd att ompröva grundvärderingar, verkar vara viktiga faktorer för överlevnad. Det sistnämnda lyser dock med sin frånvaro i dagens hållbarhetsdebatt. Vi har insett problematiken, vi har börjat testa nya vägar – men vi har inte vågat ompröva våra grundvärderingar.

Visst, internationella samarbeten och teknikutveckling är bra, men inte tillräckligt. Vi måste gå på djupet med orsaken till dagens miljöproblem och den grundläggande drivkraften i detta: tillväxtjakten och konsumtionssamhället. För att nå en hållbar utveckling måste hela vår västerländska konsumtionsinriktade livsstil ifrågasättas och det ekonomiska systemet i grunden reformeras. Sverige kan bli det nya välfärdslandet som sätter kvalitativa mål för människors hälsa och ekosystemens bärkraft först, och lämnar blinda ekonomistiska tillväxtmål åt sidan.

Caroline Loohufvud • [email protected]