Modegrej för hälsonördar
På båten till Gotland för någon vecka sedan kom jag att sitta bredvid en man från antipiratrörelsen. Vi kom att prata med varandra under en stor del av den tre timmar långa resan och föga förvånande var han högst kritisk mot att musik, film, böcker och annan kultur ska vara gratis på nätet. Bengt, som vi kan kalla honom, menade att det förmodligen inte är djävulskap som driver dessa ungdomar att parasitera på andras arbete – utan ren och skär oförmåga att se kostnaden bakom all konstnärlig produktion.
Själv, måste jag erkänna, har jag en tämligen ambivalent inställning till nedladdning. För mig är det skillnad på kultur och kultur. Jag tycker det är störtskönt att kunna hitta information gratis och att ladda hem en film när det regnar. Har liksom tänkt att det finns andra drivkrafter än ekonomisk vinst bakom kulturellt skapande. Men jag förstår ju att konstnärer också måste äta, så jag har börjat ändra uppfattning. Att betala en slant för filmer är inte mig emot.
Sedan frågade Bengt vad jag sysslar med. Jag svarade som vanligt något flummigt om att jag håller kurser och föreläsningar, frilansar som journalist, drängar på mindre jordbruk och driver en liten grossistverksamhet för lokala ekobönder. Så kom vi att tala om ekologisk livsmedelsproduktion. Denne 40-talist var aningen skeptiskt inställd till detta ”fenomen”.
Han tyckte i en kort sammanfattning att ekologisk mat är en modegrej för hälsonördar. Och att det minsann inte finns några vetenskapliga bevis för att ekologisk odling är bättre än konventionell. Eftersom jag inte kände för att starta Almedalsveckan ett halvår i förväg lämnade jag allt politiserande och alla ”rationella argument” därhän och försökte i stället beskriva min magkänsla – som säger mig att det är galenskap att använda gift och artificiell NPK på våra livsmedel.
För min mage är det i alla fall helt uppenbart att det är idioti att använda pulvergödsel när den kostar tio gånger så mycket energi att producera som vi får ut från maten. Och för samma mage verkar det lika knäppt att bespruta med kemikalier bara för att kunna odla sorter som ger mer kvantitet än kvalitet.
Bengt tyckte detta var nonsens. Eftersom den samlade vetenskapen råder bönder att använda dessa metoder måste de vara bra. Man ska lita på expertisen. Och jag undrar vad som hände med individens förmåga att tänka själv och använda sitt sunda förnuft?
Eftersom jag ville lätta upp samtalet tillade jag i förbifarten att min mage också verkar vara i bättre form utan så kallad konventionell mat, det vill säga mat som stressats fram och spetsats med gift. Bengt höll med om att ekologiskt faktiskt ofta smakar bättre. Men att den skulle vara nyttigare trodde han inte. Och bättre för producenternas hälsa, eller jordens, betvivlade han också.
Oavsett nyttighet. Att enbart betala elektriciteten och bredbandet det kostar för att ladda ner filmer är väl inte så annorlunda eller mer bortskämt än att bara betala en bråkdel av kostnaderna för gift- och pulvergödseldopad mat?
Bakom all produktion, såväl konstnärligt skapande som jordbruk, finns kostnader – kostnader som vi måste förhålla oss till. Och jag har mer solidaritet med jordens bönder än Hollywoods fruar.
Caroline Loohufvud, kulturgeograf och stadsodlare, är fristående krönikör för Fria Tidningen.