Jag läser i Fobo (utges av föreningen för organisk biologisk odling) om Bill 510 som innebär att USA:s livsmedelsverk FDA ska få en total rätt att reglera all livsmedelsproduktion. Även den som sker i hemträdgården. Senaten har godkänt lagförslaget, framlagt som en del av Homeland security. Med detta som alibi kan FDA besluta att ekologiska frösorter och småskaliga odlingsmetoder är osäkra och därför olagliga, och kräva att alla odlar med genmodifierade grödor. Den som till exempel transporterar grönsaker som inte odlats enligt alla regler kommer att betraktas som smugglare och dömas därefter. För mig verkar denna som en av de mest farliga och absurda lagarna som någonsin föreslagits: att kriminalisera egenodlad mat! I landet där alla ska vara sin egen lyckas smed och klara sig själv ska individen inte längre få odla sin egen mat på det sätt hen finner bäst. Vad är makten rädd för? Att folket ska starta ett tomatkrig?

Det ljusskygga syftet är att skapa bättre kontroll över maten som odlas. Nu ska individen göras (ännu mer) beroende av företag för att få mat på bordet. Den fria marknaden blir en påtvingad marknad. Och faktum är ju att i USA, där individens ansvar och egna drivkraft värderas högre än mänskliga rättigheter, så är individen MER beroende av andra människor än i fattigare länder. Specialiseringen har gått så långt att man inte skulle överleva en dag utan de tusentals människor som producerar ingredienserna till överflödets gräddtårta.

Även i Europa lägger allt fler smågårdar ner för att jordbruket måste göras mer rationellt. I samma riktning verkar EU:s nya fröförordning: småbrukare och hobbyodlare ska nu betala extra avgift för att frösorter måste registreras. Som om den hemmaodlande individen skulle vara helt tappad bakom.

I Sverige plockar i alla fall nästan var tredje svensk bär och svamp själv någon gång per år. Några hugger ved. Och det finns till och med de som fortfarande vet hur man syr i en knapp eller lagar punka på en cykel. Men de blir färre.

Men individer är vi ändå allihop, välfärdsstatens grundpelare. Som med egna drivkrafter och egna val skapar ett samhälle som ger mer åt alla. Individen är endast beroende av sig själv och sin egen förmåga att göra det bästa av sina förutsättningar. Sin egen lyckas smed. Trots att de flesta är beroende av lån från banken och råvaror och arbetskraft från den så kallade tredje världen. Och trots att alla är beroende av ekosystemtjänster som vi knappt känner till.

Individen kan inte tänka själv, det gör en expert bättre. Individen kan inte ens fixa en trasig stol ens, den slängs i närmaste container, och så köper hen nytt. Minsta lilla sak som ska utföras görs nu bättre av någon annan. Inte ska individen göra sånt hen inte är bäst på. Snart är hen inte ens bra på det hen ska vara bäst på för hen är så jävla trött på skiten att hen bränner ut sig och måste åka till Indien för att meditera.

Allt är på entreprenad. Andras arbetskraft, andras kunskaper, andras allt. Den ansvarstagande individen kan knappast ta ansvar för sin egen överlevnad. Inte en dag skulle hen överleva utan stöttning från skyddsnät. Och bidrag från fattigare människor som sörjer för hennes dagliga bröd.