Oron är stor bland papperslösa, asylaktivister och hjälporganisationer över att projektet Reva nu startat i Stockholm. Och det finns anledning till oro.

I Malmö har Migrationsverket, kriminalvården och gränspolisen lyckats med uppdraget att bli mer effektiva. Antalet utvisade ökade 2012 med 25 procent jämfört med året innan. Vilket lett till att många papperslösa ungdomar i Malmö inte längre uppsöker Bup eller tar sig till skolan. Effekter som kritiseras hårt av lokalpolitiker och flyktingaktivister.

– Vi får allt fler remisser från olika instanser på papperslösa ungdomar som mår dåligt men det är allt färre som vågar sig hit. Det tyder på att de känner sig otrygga och mår sämre, säger Kenjiro Sato, psykolog på Teamet för tortyr och krigsskadade på Bup i Malmö.

Per Uno Johansson, chef för utredningsenheten vid gränspolisen i Stockholm och ansvarig för Reva i Stockholm, svarar nej på frågan om han har fått några nya riktlinjer som tar hänsyn till den kritik som Reva fått i Malmö. Han vill sedan inte svara på fler frågor. Men till tidningen Södermalmsnytt säger han sig inte förstå kritken.

– Vårt uppdrag är att effektivisera verkställningsarbetet, men det ska givetvis ske på ett rättssäkert sätt. Jag kan inte förstå de här synpunkterna. Det här begränsar inte asylrätten på något sätt utan det handlar om att verkställa Migrationsverkets beslut.

Chefen på centrala gränskontrollenheten på Rikspolisstyrelsen, Sören Clerton, ser dock problem i alla barns rätt till skolgång och regeringens krav på att öka antalet utvisningar.

– Här finns det två samhällsintressen som jag uppfattar går emot varandra. De måste förenas på något sätt, men de kan lätt uppfattas som motstridiga intressen. Men det formella budskapet vi fått från regeringen är att vi ska bli effektivare och polisen bestämmer aldrig vem ska utvisas.

I en intervju i höstas sa du att ni ska se över de föreskrifter som styr hur polisen ska hantera utvisningsärenden.

– Vi är i stort sett klara, det ska ut mot intern remiss, men det är inga radikala förändringar.

Innebär det att polisen kommer att låta skolan vara en fredad plats?

– Om polisen får den här typen av information försöker de undvika att omhänderta barnet i skolan eller dess närhet. Då handlar det snarare om att försöka hitta bostaden till barnet och dess föräldrar. Det finns inget förbud mot det och vi gör det inte normalt.

Har ni fått några instruktioner från regeringen?

– Jag har läst propositionen om alla barns rätt till skolgång. Där skriver regeringen att de inte reglerar, men att de förutsätter att polisen inte kommer att gå in i skolor och om det inte funkar så tolkar jag det som att regeringen kommer lagstifta om det.

Rädda Barnen skulle vilja se ett lagstadgat förbud mot att polisen griper barn i skolan. Mikaela Hagan, handläggare, betonar att polisen inte gör det generellt, men att ett förbud ändå skulle fylla en funktion.

 – Rädslan för polisen är så grundläggande. Det pratar barnen om hela tiden och därför är det så viktigt att man känner sig trygg, säger Mikaela Hagan till Sveriges Radio.