En decemberdag 1955 steg Rosa Parks på en lokal buss i Montgomery, Alabama i USA. Hon satte sig ner och vägrade sedan att resa sig för en vit man. Det blev startskottet för medborgarrättsrörelsen och året därpå ogiltigförklarades lagen om segregering på allmänna färdmedel. Det kanske mest klassiska exemplet på civil olydnad.

– Ska man påverka lagstiftningen måste man förändra opinionen på ett eller annat sätt, säger Håkan Hydén, rättssociolog vid Lunds universitet.

Lagarna reflekterar nämligen i regel de rådande normerna i samhället. Och rättsystemet tar inte hänsyn till varken ideologi eller moral.

– Det kan till och med vara så att rättssystemet ser det som en försvårande omständighet att man försöker idka politik på det här sättet. Även om det inte ska påverka den rättsliga bedömningen.

Därför krävs det att den civila olydnaden också väcker sympati och opinion hos allmänheten.

– Eftersträvar man förändring måste man agera annars kommer rättsystemet att operera i det tysta och då rullar det på i gamla hjulspår.

I Sverige är det främst kvinnorättsrörelsen och fackföreningsrörelsen som förändrat samhället genom civil olydnad. Rörelser som i dag är allmänt erkända.

– Man ska vara försiktig med att sätta sig på höga hästar och bedöma företeelser av den här typen. Omständigheter kan förändras och vapenexport bli förbjuden som följd av den påverkan som pacifister och sådana här aktivister levererar.