Det är dags för en ny syn på migranten och migrationspolitiken. Det menar bland andra Jan O Karlsson, tidigare omstridd socialdemokratisk bistånds- och migrationsminister, och nu medordförande i den internationella expertgruppen The Global Commission on International Migration. Gruppen tillsattes på initiativ av FN:s generalsekreterare Kofi Annan i slutet av 2003 och presenterade sin rapport i början av oktober förra året.

- Det är dags att se på migranten som en medmänniska och inse att alla kan tjäna på ökad migration, säger Jan O Karlsson.

Enligt uppskattningar från FN finns det 200 miljoner människor som lämnat sina hemländer, men ingen vet exakt hur många det egentligen är. Av dessa är 9,2 miljoner flyktingar. Det betyder att 3 procent av jordens befolkning på cirka 6,5 miljarder har passerar en nationsgräns och varit hemifrån minst ett år. Antalet förväntas stiga eftersom skillnaderna i förutsättningar till ett gott liv ökar mellan olika delar av världen, konstaterar FN-rapporten.

Liksom en studie från Världsbanken, också publicerad under hösten, betonar expertgruppen migrationens möjligheter för den ekonomiska utvecklingen och propagerar för synen på migranten som en tillgång. Det är perspektiv som idag saknas i debatten, påpekar Jan O Karlsson.

- I Europa och särskilt i Sverige ser vi migranten bara som ett problem, säger han.

Han tillägger att regeringar och statsledningar hittills har misslyckats att dra nytta av migrationens möjligheter. Gränser har öppnats för varor, pengar och information, men inte för människor.

Men migration får inte i första hand ses som en outnyttjad resurs utan som en mänsklig rättighet, poängterar Georg Joseph, Sverigechef på katolska kyrkans hjälporganisation Caritas. Han har trettio års erfarenhet av att arbeta med migrations- och flyktingfrågor och står med ena foten ute i fält och den andra i den akademiska världen. Han menar att FN rapporten ändå är ett ljus i en tunnel som varit rejält mörk i ett decennium och som nästan blev kolsvart efter attentaten i New York den 11 september 2001.

- Behovet av en förändrad syn är väldigt stort. Rapporten har en positiv syn på migration och lyfter upp de mänskliga rättighetsfrågorna och utvecklingsperspektivet. Det är bra, säger George Joseph.

Utvecklingsperspektivet är centralt eftersom migration och utveckling hänger samman på en mängd olika sätt, menar han. Brist på utveckling och respekt för mänskliga rättigheter gör att människor tvingas, eller väljer, att lämna sina länder. Samtidigt leder migration till utveckling. Han nämner USA som ett exempel och anser att amerikaner har en annan syn på migration och invandring. Där bor de flesta, uppskattningsvis 20 procent, av världens migranter och det är en av anledningarna till att USA är världens starkaste ekonomi.

- Inte den bästa men starkaste, poängterar George Joseph.

George Joseph välkomnar därför att en av de vägledande principerna som FN-rapporten slår fast handlar om migrantens betydelse för fattigdomsbekämpning och utveckling. Principerna föreslås fungera som vägledning för organisationer, myndigheter och nationer. De handlar om behovet av samsyn mellan olika politikområden som exempelvis handelsfrågor, arbetsmarknadsfrågor och fattigdomsbekämpning. Allt hänger samman, enligt rapporten.

- Om vi subventionerar bomull så kan vi inte bli förvånade när bomullsodlarna kommer hit för att söka jobb, förklarar Jan O Karlsson.

Expertgruppen slår också fast att migration är en mänsklig rättighet. Men det är samtidigt varje nations självklara rätt att bestämma vem som får bo och arbeta där. Här är dilemmat och det kan bäst hanteras med hjälp av de vägledande principerna om tydliga regler, ömsesidig respekt och globalt samarbete, konstaterar expertgruppen. Principerna handlar också om respekt för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, och om integration som bygger på ömsesidig förståelse och inte nödvändigtvis förutsätter att migrationen är för evigt.

En av de vinster som går att beräkna och skulle kunna nås genom migration har Världsbankens forskare värderat till 356 miljarder amerikanska dollar. Den skulle uppstå om arbetskraften i de industrialiserade länderna ökade med 3 procent genom migration. Förhållandet mellan antalet gamla och unga i många av världens länder gör dessutom att arbetskraftsförflyttningar är önskvärda, påpekas det i rapporten. I de industrialiserade länderna kommer det att vara brist på arbetskraft efter 2010. Samtidigt finns det många unga som har svårt att hitta jobb och försörja sig i utvecklingsländerna. För att exempelvis välfärdsstaten Sverige ska fungera kommer vi att behöva mer folk i arbete, poängterar Jan O Karlsson.

- När jag talade med chefer på Manpower utomlands sa de till mig 'Ni ska vara tacksamma över varenda en som tar sig till er', säger Jan O Karlsson.

Migranterna skickar också hem stora belopp varje år. I FN-rapporten uppskattas summan till 450 miljarder dollar per år. Det här är pengar som gör att fler barn kan gå i skolan och som är med och startar företag. George Joseph på Caritas anser dessutom att de pengar som skickas tillbaka till anhöriga inte fastnar i korrupta statsmaskinerier utan bättre når fram till mottagarna jämfört med biståndsmedel.

Men är det inte så att vi är positiva till migration och arbetskraftsinvandring bara när vi i de industrialiserade länderna behöver arbetskraft? George Joseph håller med om att mottagarländernas egna behov styr mer än intresset för människors rättigheter.

- I dagens läge börjar många se positivt på migration för att vi är oroliga för vad som kommer att hända med våra framtida pensioner, säger George Joseph.

Han anser ändå att det är acceptalbelt, eftersom även migranterna kan vinna på en migrationspolitik med fokus på utveckling.

Även om George Joseph till största delen är positiv till FN-rapporten hade han väntat sig mer. De vägledande principerna är bra men han saknar politiska visionärer som kan realisera förslagen. Han hade istället hoppats på konkreta förslag och en ny överstatlig organisation med ansvar för migrationsfrågorna.

- Det måste till en global samordning. Vi försöker att hantera migration som är ett globalt fenomen med nationella instrument. Det kommer vi inte att lyckas med, säger George Joseph.

Men världens länder är inte mogna för en sådan lösning, menar Jan O Karlsson. Istället föreslår FN:s expertgrupp ett råd där de internationella organisationer som arbetar med migrationsfrågor i dag ska ingå. FN:s generalsekreterare har bjudit in till diskussion om hur rådet ska utformas och rapportens vägledande principer ska diskuteras i FN nästa år.