Det har inte blivit lättare för asylsökande barn med apatiska tillstånd att få stanna i Sverige efter det regeringsbeslut som kom under sommaren. Det säger Anders Sundquist, kanslichef på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.

- Men det hade vi inte förväntat oss heller. Sverige har alltid varit restriktivt med att ge uppehållstillstånd med hänvisning till humanitära skäl. Barnen måste fortfarande vara väldigt svårt sjuka och helt apatiska och sondmatas för att få stanna.

I våras lämnade Utlänningsnämnden ett ärende till regeringen för att få vägledning i asylansökningar som rör barn med apatiska symtom. Enligt Karin Juhlén, expert på barnfrågor på Migrationsverket, betonar regeringen i sitt beslut att större hänsyn ska tas till hur barnets psykosociala utveckling påverkas av att åka tillbaka. Men hon anser att det är för tidigt att dra några slutsatser av de beslut som fattats efter de nya riktlinjerna.

- Intentionerna bakom regeringens beslut var att sänka ribban något när det gäller 'humanitära skäl' och jag tror att det kan bli så, men det är svårt att dra någon slutsats ännu,

säger Karin Juhlén.

Beslutet har gjort att Migrationsverket skrivit om sina riktlinjer för barnärenden. De nya riktlinjerna kom i slutet av juli. I de 21 ärenden som fattats sedan dess, fram till den 13 september, har över hälften av barnen fått ett avvisningsbeslut. Migrationsverket som är första instans gav tre av fem ett nej på sin ansökan att stanna i Sverige. På Utlänningsnämnden fick sju barn permanent uppehållstillstånd samtidigt som nio ska avvisas.

Att fler skulle få nej än ja var väntat, påpekar Anders Sundquist. Han är kritisk till regeringens beslut och Migrationsverkets nya riktlinjer och menar att de inte innehåller något nytt. Både utlänningslagen, lagens förarbeten och FN:s barnkonvention sätter redan barnets bästa i fokus.

- Där finns skrivningar om att hänsyn ska tas till hur barnet mår av en flytt tillbaka till hemlandet. Det fanns redan tidigare utrymme i lagen för bifall med hänvisning till humanitära skäl, säger Anders Sundquist.

Karin Juhlén på Migrationsverket håller till viss del med om kritiken.

- Vi behöver bli bättre på att utreda de här skälen än vad vi har varit. Vi behöver få en klarare bild av hur en verkställighet från Sverige påverkar ett barn, säger hon.

Varför svårt sjuka barn får nej på sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige är alltså främst på grund av den praxis som utvecklats kring begreppet 'humanitära skäl', anser Anders Sundquist. Orsakerna är flera och handlar bland annat om tjänstemännens arbetstempo och mängden ärenden.

- Ser man många ärenden som hänvisar till sjukdom blir handläggarna automatiskt avtrubbade och ställer högre krav, säger han.

Det handlar också om den restriktiva synen i lagstiftningen på sjukdom som skäl för att få stanna i Sverige. Regeringens beslut i juni gav här ingen ny vägledning. Anders Sundquist hoppas istället att bland annat de svårt sjuka barnen kommer att få lättare att stanna med den nya lagstiftningen som planeras att träda i kraft den 31 mars 2006. I den kommer begreppet 'humanitära skäl' att bytas ut mot 'synnerligen ömmande omständigheter'.

- Då ska man göra en samlad bedömning. Det kan bland annat handla om sjukdom kombinerat med något annat skäl. Som det ser ut nu när man bara tittar på sjukdom så höjs hela tiden kraven för hur sjuk man måste vara, säger Anders Sundquist.