För två veckor sedan utlyste president Obasanjo undantagstillstånd och avsatte guvernören i delstaten Plateau, där massakrer och motmassakrer mellan kristna och muslimer (eller igbo och hausa/fulani) avlöst varandra under maj månad. Men undantagstillståndet kan i sig komma att utlösa en ny kris, eftersom det inte finns något stöd för det i konstitutionen. Vad händer om undantagstillstånd måste utlysas i hela landet, frågar sig kritiker. Kan en militärregering då avsätta presidenten?

Demokratiförespråkare, med litteratur-nobelpristagaren Wole Soyinka i spetsen kräver ett nationellt rådslag av helt ny typ för att skapa en konstitution som förmår inkorporera och hantera alla de motsättningar som finns mellan landets 126 miljoner invånare.

I södra Nigeria försäkrar en general att man är beredd att slåss för de sina, precis som under Biafrakriget på 60-talet. Nigeria kan åter vara på väg att rämna och ytterst går sammanbrottet att spåra till ökenspridningen i norr och försörjningssvårigheterna i hela landet.Omvärldbarn flyr när militären lämnar byar

Grunden för striderna är jordbristen. Konflikter mellan jordbrukare och boskapsskötare har tagit en dödlig vändning, och som så ofta längs religiösa och etniska skiljelinjer. De bofasta jordbrukarna beskriver sig som huvudsakligen kristna och tillhör flera olika etniska grupper. De som utpekas som invandrande boskapsskötare är mestadels muslimer från Hausa och Fulanistammarna, vilkas förfäder kom norrifrån för hundra år sedan, skriver Somini Sengupta i en analys i New York Times.

Den nigerianska konstitutionen garanterar lika rätt till var och en som bosätter sig var som helst i hela landet. Men det betyder inte så mycket i verkligheten. "Regeringen kan inte radera ut dessa känslor över en natt", säger en professor vid Jos universitet. "Folk börjar konkurrera om de här resurserna, och de blir väldigt hämdlystna."

Och nu växer oron för att det fortsatta våldet i Plateaudelstaten allvarligt kommer att återverka på årets skörd och därmed skapa ökad matosäkerhet i hela landet. Stora områden med åkrar har lämnats obrukade av sina ägare, vilka flytt av rädsla för angrepp. Och många boskapshjordar har också gått förlorade sedan ägarna tvingats överge dem och söka skydd i olika likadana läger. Detta är bakgrunden till undantagstillståndet. Men det verkligt allvarliga är att undantagstillståndet, hur nödvändigt det än är, kan komma att utlösa en större politisk kris i det löst sammanhållna Nigeria.

President Obasanjo lutade sig mot 1999 års konstitution när han avsatte guvernören. Men hans kritiker säger att det finns inget i den konstitutionen som ger honom sådana rättigheter, och att han därigenom skapat ett farligt prejudikat som skulle kunna användas av militären för att ta över makten, som skett så ofta i Nigeria.

Nu har den nya militärguvernören i Plateaustaten, den pensionerade generalen Chris Alli, gått ut med ett erbjudande om kontanter i utbyte mot vapen, från både kristna och muslimska grupper. Erbjudandet gäller fram tills den 7 juni.

Wole Soyinka leder kraven på ett nytt landsomfattande diskussionsforum för att få fram en ny konstitution, vilket också muslimska medborgarrättsorganisationer vill.