Ewa Overmeer är ordförande i Latorps byalag och en av de drivande i Hållbart Latorp. När hon visar runt i byn märks det att båda grupperna är aktiva i stort som smått, från solceller till leksaksbyte.

Bredvid sandlådan på lekplatsen finns ett par trälådor fyllda med leksaker. De byggdes av förskoleklassen i samband med Framtidsveckan i länet 2015 och är till för leksaker som barn tröttnat på. Här går det bra att ta för sig så att leksakerna kommer till användning igen. Byalagets kontaktperson för småbarnsföräldrar kollar till lådorna med jämna mellanrum.

Vid lekplatsen finns även ett potatisland som kommunen upplåtit till byalaget. Det har varit 12–18 familjer som odlat här.

– Latorp är populärt bland barnfamiljer. Ett argument är omställningsgruppen och byalaget, som gör att det händer mycket här, säger Ewa Overmeer.

Ett år var det 40 barn i kön till förskolan och skolområdet utökades med ytterligare en byggnad. Just nu går omkring 85 barn där och ytterligare ett 60-tal på byns lågstadieskola.

Hållbart Latorp fungerar i praktiken ungefär som ett nätverk inom byalaget, men öppet även mot grannbyarna. Det startade som en hållbarhetscirkel i Framtidsveckan 2014. På första träffen kom fem personer. Sedan dess har det blivit föreläsningar, workshops och studiecirklar om bland annat solenergi, mjölksyrning, ull samt redesign/återbruk. Till ullcirkeln köpte gruppen en manuell kardmaskin och deltagarna lärde sig att karda, spinna och tova – även ”fulull” tovades till marktäckare för odling. Gruppen har också lärt sig om miljögifter och gjort egna salvor och deodorant.

Nu är omkring 100 personer med i Facebookgruppen för Hållbart Latorp. På mötena varannan vecka ses omkring 10–15 personer. Varannan gång är det allmänt häng, samtal och hantverk, varannan gång en mer uppstyrd träff med studiecirkelskänsla.

– Det handlar mycket om vad vi kommer fram till när vi pratar. Om det finns något vi vill lära oss eller undersöka letar vi reda på någon som kan lära oss. Mycket finns inom gruppen.

Byalaget har ägnat sig åt omställningsfrågor länge. Redan 2008/2009 drevs Leaderprojektet Sol och sving för att undersöka om byn kunde bli självförsörjande på el. Intresset var så stort att det blev två grupper som tittade på olika energilösningar och gjorde studiebesök. Då fastnade gruppen för vindel eftersom solceller fortfarande var ganska dyra. Det blåser bra i området men på grund av en näraliggande flygplats fick inga vindkraftverk vara högre än 50 meter vilket gjorde en satsning olönsam.

2013/2014 blev det istället en studiecirkel om solenergi. Peter Isaksson var först skeptisk, men ändrade sig efter att ha räknat på kostnader och intäkter. Han påpekar att ett vanligt bankkonto i dag nästan inte ger någon ränta. Men en solcellsanläggning för omkring 100 000 kronor ger en besparing på elräkningen motsvarande omkring 5 procents ränta.

– Räknar man så, genererar solceller vinst från första dagen. Det är klart att det är mycket pengar, men i förhållande till att det ger nytta i 20–30 år är det ganska lite. För mig känns det bra att kunna visa barnen att man kan göra skillnad.

Medlemmarna i Hållbart Latorp delar gärna saker med varandra. Folk berättar om de har något över eller om det finns något som de behöver.

– Folk vågar be om saker och när man har ett överskott lägger man ut det, säger Ewa Overmeer.

De äger också saker tillsammans med byalaget, som en anläggning för att göra äppelmust, en solfångare och en manuell kardmaskin.

Det blir också en hel del studiebesök, exempelvis till Finngården Rikkenstorp i Dalarna, författarna av Permakulturboken i Borrabo, återbruksateljé och lokala ekologiska odlare. Kommunen har varit med och finansierat en del av gruppens evenemang.

Gruppen brukar alltid vara med i regionens årliga Framtidsvecka. Tillsammans med byalaget ordnas en marknadsdag varje år med gemensam äppelmustning och det har varit flera ogräsvandringar för att lära sig vilka arter som kan användas och till vad.

– Det är så häftigt med Latorp. Vi har kommit in i en positiv spiral och många vill bidra. Det är otroligt viktigt för samhället och den sociala hållbarheten, säger Ewa Overmeer.