”Ett svart hål för skattebetalarna” | Fria.Nu

Fördjupning


Tema: Kärnkraft

  • Ansvaret för slutförvaret kommer förmodligen att falla på staten efter 2070.
Fria.Nu

”Ett svart hål för skattebetalarna”

Slutförvaret av kärnbränsle beräknas kosta 130 miljarder kronor, men riskerar att bli betydligt dyrare. Dessutom slipper industrin troligen både ansvar och kostnader under de 100 000 år som bränslet måste förvaras.

Målet är att slutförvaret ska stå klart 2070. Därefter kommer förmodligen ansvaret att falla på staten för att kontrollera och övervaka slutförvaret. Det under den tidsperiod på omkring 100 000 år som kärnbränslet behöver ligga i slutförvar för att hindra att radioaktivitet sprids i naturen.

– Kärnkraften har de här långsiktiga konsekvenserna men kärnkraftsbolagen vill tona ner dem. Det är flera frågor rörande slutförvaret som måste belysas, men som undviks i dagsläget. Fortsätter vi att undvika mer långsiktiga frågor tar vi beslut utan att ha alla papper på bordet, säger Johan Swahn, kanslichef på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG.

Kärnkraftsindustrin är ansvarig för att avveckla reaktorer och för att anlägga och driva slutförvaret fram tills dess att kärnbränslet är i marken. Men enligt Swahn är risken stor att bygget av slutförvaret kommer att kosta mycket mer än de 130 miljarder kronor som industrin räknar med. Då måste staten gå in med pengar.

– Det kommer att bli ett svart hål för skattebetalarna på sikt. Hela vårt samhälle är fullt av olika synder och det är ingen ovanlighet att staten går in och tar över eller står för saneringskostnader och liknande.

Även Strålsäkerhetsmyndigheten, SMM, menar att kostnaderna kan komma att öka. Myndigheten tycker att Svensk kärnbränslehantering, SKB, har underskattat de osäkerhetsfaktorer som finns i det program för slutförvar som bolaget har tagit fram. SKB har även flaggat för förseningar i programmet och det i sig innebär förmodligen kostnadsökningar, enligt SMM.

– I och med att vi bedömer att säkerhetsanordningen är underdimensionerad finns det en risk att staten i slutändan får stå för en del av de här kostnaderna, säger Annika Åström, ekonom på SMM.

Anläggning och drift av slutförvaret finansieras genom pengar från Kärnavfallsfonden. Fonden består av pengar som kärnkraftsbolagen måste betala in för att få bedriva sin verksamhet.

Enligt både Strålsäkerhetsmyndigheten och MKG finns en risk att kärnkraftsindustrins pengar i fonden inte kommer att räcka. Myndigheten har därför föreslagit nära en fördubbling av kärnavfallsavgiften för att minska den risken.

Beslut om avgiften är ännu inte fattade. Men MKG tycker att finansieringsmodellen är problematisk även om det tvärtom blir pengar över i fonden när slutförvaret står klart. Dagens regler säger nämligen att överskottet i fonden i så fall ska betalas tillbaka till industrin.

– Vi anser att det borde finnas en rejäl fond tillgänglig för att ta hand om kostnaderna för slutförvaret efter att industrin förmodligen blir ansvarsfri och staten tar över. Det borde snarare vara så att ytterligare pengar ska tillföras för att se till att det finns pengar för hantering, säkerhet, information och så vidare även efter 2070, säger Johan Swahn.

Enligt Swahn är ett annat problem att det inte finns något ömsesidigt ansvar mellan bolagen i fonden. När exempelvis ett kärnkraftverk ska avvecklas är det bara det bolagets inbetalade pengar som kan användas till rivningen. Tar det bolagets pengar slut i fonden kan staten behöva gå in och finansiera. Oavsett om det finns pengar från de andra bolagen kvar i fonden. MKG anser att det vore bättre om fonden var en enda summa.

– Systemet är uppbyggt för att staten ska förlora på det kan man säga. Som vi ser det är risken stor att staten kommer att få gå in och betala på ett eller annat sätt, säger Swahn.

Fakta: 

Slutförvaret

Kärnbränslet kommer att behöva förvaras i kapslarna i omkring 100 000 år för att säkerställa att bränslet är fritt från radioaktivitet.

Enligt de beräkningar som finns uppskattas slutförvaret i slutändan kosta omkring 130 miljarder kronor. Uppgifterna, som är framtagna av Svensk kärnbränslehantering, SKB, omfattar kostnaderna fram till och med 2070. I dagsläget finns inga uppgifter om vad kostnaderna kommer att bli därefter.

SKB ägs gemensamt av kärnkraftsbolagen Vattenfall, Eon och Fortum.

SKB:s kostnadsberäkningar granskas av Strålsäkerhetsmyndigheten, SMM.

Finansieringen av slutförvaret sker genom Kärnavfallsfonden dit kärnkraftsbolagen betalar en rörlig avgift.

Bolagen betalar ett visst antal öre per levererad kilowattimme, kWh, el in i fonden. I dagsläget ligger avgiften på 2,2 öre per kilowattimme, men i oktober kom ett förslag från Strålsäkerhetsmyndigheten som innebär en höjning till 4 öre per kilowattimme. Förslaget ligger nu hos regeringen, som i slutändan fattar beslut om avgiften.

Atomnotan

Enligt beräkningar som SR Vetenskapsradion lät Strålsäkerhetsmyndigheten ta fram under 2013 skulle avgiften till Kärnavfallsfonden behöva vara 7 öre per kilowattimme utifrån den verkliga elproduktionen.

En avgift på 10 öre per kilowattimme skulle behövas om kostnaderna för rivning och slutförvar skulle öka.

Flera svenska reaktorer skulle bli olönsamma med en avgift som verkligen skulle täcka kärnkraftens slutnota. 

Källa: Atomnotan, Vetenskapsradion

Läs mer

Fukushima Fallout – rapport från Greenpeace
Potentiellt miljöskadliga subventioner – förstudie från Naturvårdsverket
Kärnkraft – nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar – Statlig utredning SOU 2009:88
Lag om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, 2010:950
Regeringens proposition Kärnkraften – ökat skadeståndsansvar, 2009/10:173
Miljöpartiets motion Subventioner av kärnkraft, 2011/12:C328

Annons

Rekommenderade artiklar

”Kärnkraftsindustrin måste börja bära sina egna kostnader”

Kärnkraft

Kärnkraft är billigt. Det är något som förespråkarna brukar framhålla. Men bakom prislappen finns många dolda kostnader för samhället. Fria Tidningar reder ut hur kärnkraften subventioneras och kan komma att kosta stora summor pengar flera generationer framöver.

En kärnkraftsolycka kan bli dyr för staten

Kärnkraft

Den verkliga kostnaden för en olycka kan bli hundratals miljarder. Därför anser många att dagens försäkringskrav på industrin är lågt satta i jämförelse med vad notan för en kärnkraftsolycka kan komma att bli.

© 2019 Fria.Nu