Fördjupning


Tema: Kärnkraft

  • ”Kärnkraften är som en tonåring som aldrig flyttar hemifrån och betalar sina egna räkningar”, säger Lise Nordin, Miljöpartiets energipolitiska talesperson.
  • ”Skattebetalarna får stå för notan i många generationer framåt”, säger Rolf Lindahl, Greenpeace.
Fria.Nu

”Kärnkraftsindustrin måste börja bära sina egna kostnader”

För drygt fyra år sedan röstade riksdagen igenom en ny lagstiftning om ansvar och ersättning vid radiologisk olycka.

– Det kommer inte längre, i något läge, vara möjligt för kärnkraftsindustrin att krypa långt upp i statens knä och begära skattebetalarnas pengar, sa dåvarande miljöministern Andreas Carlgren (C) inför riksdagsbeslutet. Men många menar att det är precis det som kärnkraftsbolagen gör.

Den förra alliansregeringen var tydlig med att kärnkraftsindustrin kommer att bära sina kostnader när den nya lagen träder i kraft. Men Miljöpartiet håller inte med utan menar att industrin är subventionerad även när lagen träder i kraft.

– Kärnkraften är som en tonåring som aldrig flyttar hemifrån och betalar sina egna räkningar. Industrin har aldrig stått på egna ben, säger Lise Nordin, Miljöpartiets energipolitiska talesperson.

Även Greenpeace anser att kärnkraften är subventionerad.

– Det finns uppenbara risker att exempelvis kostnaderna för kärnavfallshanteringen kommer att bli betydligt högre än vad vi kan bedöma i dag. Och som det är konstruerat i Sverige nu så kommer det att bli skattebetalarna som får stå för den notan i många generationer framåt. Det samma gäller för dagens försäkringskostnader som inte på långa vägar täcker de kostnader som kan uppkomma i samband med en olycka, förklarar Rolf Lindahl, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Greenpeace.

När den nya lagen träder i kraft kommer kärnkraftsbolagens försäkringsansvar att höjas från 3 till 12 miljarder. Kostnaderna vid en olycka kan däremot uppgå till flera hundratals miljarder. Enligt preliminära beräkningar, som redovisas i Greenpeace rapport Fukushima fallout, kan olyckan i Fukushima kosta motsvarande upp mot 1 500 miljarder svenska kronor.

– Kärnkraftsbolagen har ett intresse av att hålla avgifterna och försäkringsnivåerna låga. Men om industrin skulle stå för sina egna kostnader och betala upp till den nivå som faktiskt skulle behövas skulle det inte vara lönsamt att driva kärnkraftsbolagen. Att staten subventionerar deras verksamhet är en förutsättning för hela deras drift, säger Rolf Lindahl.

Enligt Lindahl är politisk och ekonomisk vilja på ett internationellt plan ett av de största hindren mot att industrin får bära sina egna kostnader. Den nya lagen om ansvar och ersättning, som röstades igenom i riksdagen i juni 2010, träder i kraft först när samtliga länder som är anslutna till den så kallade Pariskonventionen ratificerar de nya överenskommelserna, som antogs 2004.

– Konventionerna har i grunden konstruerats för att möjliggöra för industrin att driva verksamheten och är inte framtagna ur ett miljöperspektiv vilket borde vara det rimliga. Men Sverige måste kunna ta flera steg på egen hand. Avgifterna och kraven är i dag alldeles för låga, säger Lindahl.

Med den nya lagen kommer även ett så kallat obegränsat ansvar att införas vilket innebär att tillståndsbolagets alla tillgångar tas i anspråk om det krävs för att kunna ersätta skador och effekter efter en olycka. Men det obegränsade ansvaret sänder dubbla signaler tycker Lise Nordin.

– Det ser kanske bra ut på pappret, men i praktiken betyder det inte mycket. En god intention, men pengarna finns inte i dotterbolagen som är ansvariga vid exempelvis en olycka.

Även Vänsterpartiet ser det här som ett problem och båda partierna vill införa ett så kallat ansvarsgenombrott.

– Vi tycker att ansvaret ska formuleras på så sätt att moderbolaget kan ställas till ansvar vid en olycka. Som det är utformat nu får staten går in när pengarna inom dotterbolaget tar slut och får därmed ta den stora summan, säger Jens Holm (V).

Och enligt Jens Holm blir frågan om kärnkraften nu en valfråga.

– Vill vi som samhälle ta de viktiga stegen framåt borde väljarna stödja en röd-grön regering. Vi kommer att verka för en successiv avveckling av kärnkraften och se till att industrin får bära sina egna kostnader. Får vi däremot de borgerliga partierna vid makten finns en risk för ny kärnkraft och då kommer det på det ena eller andra sättet att innebära statliga subventioner av kärnkraften.

Fakta: 

Så är kärnkraften subventionerad

Skadeståndsansvaret är betydligt mindre än vad en olycka kan kosta.

Obegränsat ansvar innebär i praktiken att endast dotterbolagens tillgångar tas i anspråk vid en olycka. Finns inga tillgångar kan inte moderbolagen krävas på pengar och går därför fria från ekonomiskt ansvar.

Kostnaderna för att färdigställa slutförvaret beräknas bli högre än uppskattat.

Avgifterna till Kärnavfallsfonden är för låga.

Kostnaderna och ansvaret för att förvalta slutförvaret efter att det står klart är oklara.

Inget ansvar för underleverantörer.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Ett svart hål för skattebetalarna”

Kärnkraft

Slutförvaret av kärnbränsle beräknas kosta 130 miljarder kronor, men riskerar att bli betydligt dyrare. Dessutom slipper industrin troligen både ansvar och kostnader under de 100 000 år som bränslet måste förvaras.

En kärnkraftsolycka kan bli dyr för staten

Kärnkraft

Den verkliga kostnaden för en olycka kan bli hundratals miljarder. Därför anser många att dagens försäkringskrav på industrin är lågt satta i jämförelse med vad notan för en kärnkraftsolycka kan komma att bli.

© 2024 Fria.Nu