Omtvistad teknik bakom rivningskalkyl | Fria.Nu
Ossian Sandin

Fördjupning


Tema: Kärnkraft

  • Det högaktiva bränslet i reaktorerna är borttransporterat till ett mellanlager i Oskarshamn. Men fortfarande finns det låg- och medelaktivt radioaktivt avfall som förvaras under vattnet i reaktorerna. Det är de delarna som Barsebäck kraft AB vill placera i ett mellanlager på området i väntan på att SFR2 blir klart 2023.
  • 20 200 ton låg- och medelaktivt avfall kommer att transporteras till SFR2. Reaktorbyggnaderna motsvarar i höjd ett 20-våningshus med sina 60 meter över havet.
  • Rör som transporterat vatten från Östersjön för att kyla den ånga som drivit turbinen i kärnkraftverket.
Fria.Nu

Omtvistad teknik bakom rivningskalkyl

”Riv ner och skeppa iväg”. Namnet på den kostnadseffektiva teknik som ska göra Barsebäck till en tom industritomt låter lika slagkraftigt som slagorden som ekade över grindarna på 1980-talet – ”vad ska väck, Barsebäck”. Men tekniken är kontroversiell.

4,3 miljarder kronor ska det kosta att riva Barsebäck, enligt branschens egna beräkningar. Långt under vad tidigare kärnkraftverk kostat att riva. Att kostnaderna kan pressas är för att Barsebäck kraft planerar att använda teknik som är hämtad från USA – ”rip and ship”.

– Vi river ner allt det radioaktiva och paketerar det i sådana kollin som behövs för SFR och så skickar vi det dit, säger Leif Roth, chef för rivningsplaneringen på Barsebäck kraft AB.

Enkelt och säkert, enligt förespråkarna. Istället för att rena stora sjok av avfall och återvinna det skickas 20 200 ton radioaktivt avfall till det planerade Slutförvaret för låg- och medelaktivt kärnavfall (SFR) som beräknas stå färdigt 2023. Personalen utsätts för mindre strålning och kostnaderna kan hållas nere. Men Johan Swahn som är kanslichef på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning är kritisk till metoden.

– Det är inte bra resursanvändning, att Sverige kan göra det bygger på att det finns en bild av att det går att bygga väldigt stora tunnlar under marken och stoppa ner alltihop.

Han tror inte heller att ”rip and ship” kommer att klara Mark- och miljödomstolens prövning.

– Resurshushållning är en grundläggande princip i miljöbalken, bästa möjlig teknik är också en grundregel som ska användas, säger han.

Men att det kan bli stopp i Mark- och miljödomstolen är inget som finns med i Svensk Kärnbränslehantering AB:s, SKB:s, osäkerhetsanalys eller kostnadsberäkning. Inte heller Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM:s, enhet för finansiell kontroll som granskar kalkylen har påpekat det.

– Vi värderar inte tekniken, bara att det är en rimlig kostnadsberäkning som de kommer in med. Sedan kan det ändras under tiden. Var tredje år revideras beräkningarna så då ska de kunna ändra inriktning på sin metodik, säger Annika Åström, ekonom på SSM.

Men Johan Swahn är kritisk.

– Ökar inte avgifterna riskerar staten och skattebetalarna att få stå för notan till slut. Därför är det viktigt att det sätts rätt siffror på det nu så att man hinner stoppa in pengar i fonden. Åren går och det är inte så himla många år kvar. Man måste använda försiktighetsprincipen.

Barsebäck kraft AB förhandlar nu med leverantörer för att påbörja de första delarna av rivningen. Nyligen fick bolaget igenom att de ska bygga ett mellanlager på plats för att kunna plocka ut de mest radioaktiva delarna redan fem år innan SFR beräknas stå färdigt. Orsaken till brådskan är att man vill ha jobbet gjort innan tyskarna börjar att riva många av sina kärnkraftverk, då konkurrensen om arbetskraft kan bli tuff. SFR kan också försenas vilket skulle bidra till ytterligare kostnader, men de osäkerheterna är inget som ska drabba skattebetalarna, säger Leif Roth.

– Det finns drygt en miljard extra i Kärnavfallsfonden för att hantera det här, säger han.

Men det är på tok för lite, kontrar Johan Swahn. Om Mark- och miljödomstolen dömer ut rip and ship kommer kostnaderna att stiga betydligt mer, säger han.

– Ska den bästa tekniken användas för att minimera avfallsmängderna ökar kostnaderna förmodligen med det dubbla.

Men först efter 2018 påbörjas tillståndsprocessen för rivningsansökan. Under tiden pågår ordstriden.

– Hur mycket ska du återvinna och hur mycket strålning ska du låta personalen ta? Hade Tyskland haft möjlighet till ett SFR-bergrum tror jag att man hade valt den vägen vi har gjort men de har inte den möjligheten, säger Leif Roth.

– Jag är inte övertygad, jag tror att det kan vara ett svepskäl, jag tror snarare att tyskarna vill vara försiktiga och därför låter det kosta pengar, säger Johan Swahn.

Fakta: 

Slutförvaring – en kontroversiell historia

Hur man ska slutförvara det radioaktiva uttjänta bränslet och avfallet från rivna kärnkraftverk har varit en av de mest infekterade frågorna i debatten om kärnkraftens vara eller icke vara.

Den 16 mars 2011 lämnade SKB in en ansökan om tillstånd för att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun, vilket beräknas stå färdigt 2070.

Än så länge finns endast ett mellanlager utanför Oskarshamn (Clab) där det nu lagras. Det sista av Barsebäcks kärnbränsle fraktades till Clab 2006. Återstår gör 20 200 ton material som behöver lagras i ett förvar för låg- och medelaktivt kärnavfall.

Den 29 december 2014 ansökte SKB om att få bygga ut Slutförvaret för låg- och medelaktivt kärnavfall (SFR) som redan finns i Östhammara kommun. Går allt enligt planerna förväntas det utbyggda slutförvaret (SFR2) stå klart 2023.

Men åsikterna går isär om utbyggnaden ska ses som en ny kärnteknisk anläggning och miljöprövas förutsättningslöst enligt miljöbalken och kärntekniklagen eller endast som en utbyggnad. Något som kan leda till en utdragen tillståndsprocess och försena SFR2 som måste till innan Barsebäck kan börja rivas.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Ett svart hål för skattebetalarna”

Kärnkraft

Slutförvaret av kärnbränsle beräknas kosta 130 miljarder kronor, men riskerar att bli betydligt dyrare. Dessutom slipper industrin troligen både ansvar och kostnader under de 100 000 år som bränslet måste förvaras.

En kärnkraftsolycka kan bli dyr för staten

Kärnkraft

Den verkliga kostnaden för en olycka kan bli hundratals miljarder. Därför anser många att dagens försäkringskrav på industrin är lågt satta i jämförelse med vad notan för en kärnkraftsolycka kan komma att bli.

”Kärnkraftsindustrin måste börja bära sina egna kostnader”

Kärnkraft

Kärnkraft är billigt. Det är något som förespråkarna brukar framhålla. Men bakom prislappen finns många dolda kostnader för samhället. Fria Tidningar reder ut hur kärnkraften subventioneras och kan komma att kosta stora summor pengar flera generationer framöver.

© 2019 Fria.Nu