Fria.Nu

Bara kärleken kan göra så ont

”Varje människa som sökt sin tillflykt till denna hatets gata bär på ett oförlöst skrik. Alla går omkring som om de kramar skärvor av osynligt glas i handen, trottoarerna är nedsmetade av det osynliga blodet som sipprar ner från deras handflator. Bara de som känner till allt det här kan förnimma denna stank av slakthus.”

Osynliga sår och oförlösta skrik återkommer i olika former i turkiska författarinnan Asli Erdogans roman Den mirakulöse mandarinen, och romanens essens sammanfattas på något sätt i den kinesiska titellegend som återges efter ungefär halva boken: det är bara i kärleken som det kan göra riktigt, riktigt ont. Blåmärket efter ett knytnävsslag eller såren efter knivhugg framträder eller blöder först när man blivit älskad.

I gränslandet mellan dag och natt, vakenhet och dröm, liv och död, självbevarelsedrift och självdestruktivitet, där hoppet är förlorat, eller kanske aldrig fanns, befinner sig den enögda namnlösa kvinna som innehar huvudrollen i Erdogans roman. Den fysiska platsen för hennes nattliga vandringar är Genève, en stad som hon känner väl men trots det är en främling i. Hon lever i exil och i utanförskap. Hennes drömvärld är byggd av minnen och befolkad av människor försvunna sedan länge. Gränserna är flytande för att slutligen övergå till drömsekvenser i delen som kallas ”Resan in i spegeln (symboler)”.

Det är en vacker text som drar med läsaren in i mörkret, ensamheten och utanförskapet. Som får ens egna bortträngda oförlösta skrik och osynliga sår att framträda.

Ulf Peter Hallbergs efterord ger en introduktion till författarskapet, men han är också övertydlig i läsningen av texten. Han avslutar dock med ett referat av Erdogans genombrottsroman Staden med den röda kappan och ger därmed upphov till en förhoppning om fortsatt utgivning av hennes verk på svenska.

Fakta: 

Litteratur

Den mirakulöse mandarinen

Författare Asli Erdogan Översättning Ulla Lundström Förlag Rámus

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Sömnig feministikon bara för inbitna

I år är det 60 år sedan Simone de Beauvoirs feministiska mastodontverk Det andra könet publicerades och 36 år sedan verket presenterades på svenska, då i en grovt förkortad version. Sju år senare utkom den i sin helhet på svenska.

Fria Tidningen

Kväljande manifest om bilden av ”det kvinnliga”

Det är svårt att inte läsa Våtmarker som ett nytt feministiskt manifest. Samtidigt är det svårt att läsa Våtmarker som ett nytt feministiskt manifest. Det är för oroligt, spretigt, odogmatiskt och personligt. Charlotte Roche gjorde förmodligen sig själv en tjänst när hon genom att skapa en fiktiv kvinna som förkroppsligar allt det äckliga, smutsiga, blodiga, stinkande, frihetliga, sexuella och mänskliga också gav sig själv möjligheten att lägga alla tabun och hämningar åt sidan. Resultatet blev den sexuellt brådmogna 18-åriga Helen i en frånstötande roman som badar i kroppsvätskor och dryper av blod och smärta.

Fria Tidningen

När själva livet blir till storartad litteratur

I Maria Nääs inledning till Fragment för att bemästra döden beskrivs Alejandra Pizarniks till perfektion regisserade självmord: en överdos av sömnmedel efter ett liv av kronisk insomnia. Litteratur är på liv och död och i det nattsvarta gränslandet mellan liv och död lägger argentinska Pizarnik sitt pussel, där hennes eget öde är den väl utsågade pusselbit som fulländar bilden.

Fria Tidningen

Kött som utmanar läsaren

Xstory tillhör, tillsammans med Vertigo, de få bokförlag i Sverige som på allvar, men med två helt olika ingångar, tagit sig an den erotiska litteraturen. Xstory ger sedan ett par år tillbaka ut nyskrivna romantiska passionsdramer och sexhandböcker och Vertigo har de senaste femton åren givit ut erotiska klassiker av hög kvalitet där det mörka, förbjudna och brutala finns representerat av bland andra Markis de Sade, Guillaume Apollinaire och Leopold von Sacher-Masoch.

Mellan verklighet och dröm

För första gången utkommer ett av Arthur Machens (1863-1947) verk i bokform på svenska. Tidigare har bland andra novellerna 'Det inre ljuset' och 'Den store guden Pan' publicerats i tidskriften Minotauren. Men nu har alltså Alastor gett ut det som många gånger kallats Machens mästerverk Drömmarnas berg på svenska. Utgåvan har dessutom förgyllts med Machens prosapoetiska historietter som samlas under titeln Ornament i jade, en opublicerad inledning av Machen själv, ett vackert förord av översättaren Arthur Isfelt, ett initierat efterord av Ola Svensson samt kommentarer.

Göteborgs Fria

© 2025 Fria.Nu