'Staten måste släppa kontrollen över besluten om pendeltågsspåren'
Måns Almqvist (v) skriver i sin debattartikel (SFT 8/4 -06) om sin syn på pendeltågseländet. Sin övertygelse får han gärna ha, men att framföra den genom att osakligt angripa ledamöter i SL-styrelsen får mig att undra. Kanske har han valt att förlita sig på SL:s ordförande Anna Kettners påståenden om pendeltågsaffären.
Det är helt riktigt att s och v framförde åsikten om att ta över pendeltågen i egen regi. Jag yrkade då på att den frågan skulle avgöras av landstingsfullmäktige. Detta helt i enlighet med SL:s bolagsordning och miljöpartiets syn på demokrati. Miljardaffärer av det slaget ska inte avgöras i stängda styrelserum. Medborgarna har rätt att veta vart deras skattepengar går. Jag hävdade detta när moderaterna med Elwe Nilson i spetsen ville sälja tunnelbanan till Connex och i konsekvensens namn så gäller det även denna gång. Där spelar majoritetssammansättningar mindre roll.
De borgliga valde att stödja mitt yrkande, vilket då fick majoritet. Anna Kettner genomförde aldrig styrelsens beslut och återkom heller aldrig till styrelsen med en förklaring till varför. Kanske berodde detta på att hon insåg hur komplicerad frågan faktiskt var och inte ville lyfta den till offentligheten.
Det finns inget som säger att SL hade kunnat ta över trafiken snabbare än en vad en upphandlingsprocess innebär. Ingen vet heller vad kostnaden hade blivit. Det vi i dag kan konstatera är att det kunde ha blivit ett scenario där Citypendeln valde en tuff förhandlingsväg och då hade vi kanske inte ens haft ett övertagande av ny utförare denna sommar utan minst ett år senare. Citypendeln var en av dem som överklagade upphandlingen.
SL har i sig ingen egen erfarenhet av att köra pendeltåg, vilket hade inneburit att man måste bygga upp denna kompetens från början. En sådan process brukar ta tid. Notera att innan Citypendeln kördes pendeltågen av SJ - och allt var inte problemfritt på den tiden heller.
För miljöpartiet är det viktigaste att få så mycket trafik för pengarna som möjligt, vilket det uppenbarligen inte är för vänsterpartiet. Ägandeideologi går före praktisk genomförbarhet. Stora monopol har genom historien alltid visat sig vara kostnadsdrivande. Detta vill de nygamla vänsterpartisterna återta. Jag fasar.
En viktig del för att komma åt pendeltågsproblemet är att staten släpper ifrån sig suveräniteten över besluten om hur spåren används, så att beslutsfattare på regional nivå får betydligt större inflytande. Som det är i dag kan vi stånga oss blodiga för att få ordning på trafiken utan att ha full handlingsfrihet.
