Radio och tidningar är förutom tv och internet de viktigaste medierna för förmedling av budskap och

information till allmänheten. De påverkar våra val, våra attityder och vår kunskapsnivå.

Medierna har ett enormt ansvar för att verkligheten beskrivs på ett rättvist och jämställt sätt. 76,8 procent av Sveriges befolkning lyssnar på radio någon gång under dygnet. På vardagarna läser 88 procent av Sveriges befolkning mellan 15 och 79 år någon dagstidning.

Vi har undersökt hur stor andel av musikskribenterna som är män respektive kvinnor på några av de största tidningarna. Vi har också tagit reda på hur många män respektive kvinnor som har makt över vilka låtar som spelas i radion.

Generellt sett är det relativt jämställt på radion, medan tidningarna har lyckats sämre med könsbalansen, visar undersökningen.

På två av landets största morgontidningar, Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet, råder det grov obalans till männens fördel. DN har två kvinnliga musikrecensenter, och mellan sex och åtta manliga. Sydsvenskan har tre kvinnliga och elva manliga musikrecensenter.

- Inom andra områden - film, teater, konst - är det förhållandevis jämlikt, men musikrecensioner är i Sydsvenskan i stort sett ett manligt reservat, förklarar Håkan Engström på Sydsvenska Dagbladet.

Nils Hansson på Dagens Nyheter säger att det skulle kunna bli bättre.

- Det ser sämre ut än vad vi skulle vilja, så brukar det ju vara. En av våra kvinnliga recensenter ville ta en paus, så nu har vi två som skriver regelbundet.

Är det svårt att få tag i bra kvinnliga recensenter?

- Det är svårt att få tag i bra recensenter över huvud taget, men traditionellt sett har det varit svårare med kvinnor, säger Nils Hansson.

Han menar dock att det börjar förändras och han är hoppfull inför framtiden. Att det har funnits ett underskott på kvinnliga recensenter tillskriver han ett 'könssystem' där 'nördbeteendet varit mer manligt':

- Av detta nördbeteende följer passionen för nördkunskaper och viljan att ägna sig åt nördverksamhet. Att vara beredd att intressera sig lite absurt långt för någonting är en kvalitet som krävs, menar Nils Hansson.

Jämfört med tidningarna är könsbalansen relativt jämn när det gäller radion, det gäller både privatradion och public service. Radio Stockholm har en kvinnlig och en manlig musikredaktör, medan Sveriges Radio Göteborg bara har en musikredaktör, en kvinna. På P3 arbetar två kvinnor och en man som 'allmänna' musikredaktörer. P3 har också åtta programledare med eget musikansvar, sex män och två kvinnor.

På Mix Megapol, en av de stora privata radiokanalerna, är det musikchef Åsa Akkered som väljer all musik och gör en lista. Utifrån den får sedan programledarna välja vad som spelas.

Jocke Ljungquist, musikchef på The Voice, är medveten om att det är fler män än kvinnor som väljer musik i radio. Han vet inte vad det beror på.

- Det är lite roligt, för när jag jobbade med tv på MTV i England så var tjejer i absolut majoritet. Det kanske uppfattas som mer 'tjejigt' att jobba med tv, medan fler killar kanske söker sig till radio. Men jag vet inte tillräckligt mycket för att dra några slutsatser.

På Sveriges Radio ser könsbalansen relativt bra ut. Det är en medveten satsning, säger Pia Kalischer, musikchef på P3.

- Hela Sveriges Radio har en jämställdhetsplan. Jag är övertygad feminist och det är något som jag tycker är jätteviktigt, även om jag gillar 50 cent, säger hon.

Hon påpekar att jämställdhetsplanen gäller alla anställda. Ambitionen är enligt Pia Kalischer att 'radion på insidan ska se ut som samhället gör på utsidan', vad gäller kön, ålder och etnicitet. Fler män än kvinnor söker jobb och männen har 'mer attityd':

- Männen tänker: 'Jag kan redan det här, ni behöver inte lära mig något', medan det är tvärtom med kvinnor. De tror ofta att de inte kan någonting, fastän de för det mesta kan mer än männen.

Pia Kalischer är dock medveten om att P3 har betydligt fler manliga än kvinnliga programledare.