'Bevara äktenskapet mellan man och kvinna'
Föreningen mellan man och kvinna har alltid haft ensamrätt till begreppet äktenskap och fått särskilt skydd från samhällets sida. Denna livgivande förening mellan man och kvinna är samhällets urcell medan den samkönade relationen är principiellt steril, skriver Johannes Forsblom.
Att kalla de samkönade för 'äkta makar' som avser föreningen mellan man och kvinna i äktenskapsbalken, är att tala med ett Orwellskt nyspråk. Här visar de mest tongivande medierna en alltför okritiskt attityd för homoäktenskapet genom att styra debatten till dess favör.
Medierna uttrycker i själva verket ett önsketänkande när de likställer homo- och heterorelationer och de gör samma felslut som likhetsfeministerna. Allt tyder på att olikheterna snarare är för stora för att kunna ignoreras. Modern forskning visar på stora skillnader mellan homo- och heterorelationer och forskningsresultaten kullastar den könsneutrala retoriken om jämlik kärlek oavsett kön.
Nyligen publicerad statistik från Kanada (Statistics Canada"s 'family portrait') visar att endast 0,6 procent av de homosexuella lever i äktenskap eller registrerat partnerskap. Lika låga siffror presenteras från amerikanska delstater där homoäktenskap och partnerskap är tillåtet. Det är avsevärt mindre än i heterorelationer.
Samtidigt visar en studie från Holland (Dutch AIDS project) att lösa sexuella förhållanden bland homosexuella är den vanligaste 'relationen' och frekvenserna överstiger vida gruppen heterosexuella. Enligt studien kan en genomsnittlig homosexuell avverka upp till 22 partners per år. Bland dem som lever i ett äktenskap/partnerskap tenderar i stället utomäktenskapliga förhållanden vara det vanligaste, även här överstiger siffran för heterorelationer markant.
En flerårig svensk studie (Gunnar Andersson, Divorce-Risk Patterns in Same-Sex Marriages) bekräftar den höga 'skilsmässofrekvensen' mellan homosexuella. Mellan manliga partners var 'skilsmässor' 50 procent mer och mellan kvinnliga partners var 'skilsmässor' 167 procent mer än hos heterosexuella. Tendensen att 'skilja' sig visade på ingen minskning även om det fanns barn med i relationen.
En detaljerad brittisk studie (Donovan, Catherine, Comparing Love and Violence in Same Sex and Heterosexual Relationships) visar även på ett högre våldinslag i homorelationer. Siffran för emotionellt, fysiskt och sexuellt våld är 60,5 procent mellan kvinnliga och 37,5 procent mellan manliga homosexuella. Vilket är avsevärt högre än i heterorelationer. Den genomsnittliga längden för homorelationer varade endast 2-5 år.
Några promillen kommer kanske att gifta sig, men i kampen för denna rättighet finns risken att äktenskapets innebörd offras till ingen nytta.
RFSL som driver kampen om ett könsneutralt äktenskap har knappt 5?000 medlemmar till antalet men förankringen hos folk i allmänhet eller bland de homosexuella är inte helt solid. Det är en minoritet högljudda politiserade homosexuella, allierade med RFSL och HomO samt aggressiva feminister som är för ett könsneutralt äktenskap, medan många homosexuella faktiskt är emot RFSL och HomOs ståndpunkt i frågan.
Det könsneutrala äktenskapet skulle alltså lösa upp äktenskapet som institution och om man visar sig tolerant gentemot de homosexuella kommer det enbart att skada de som tolererar, det vill säga de heterosexuella, genom att ett könsneutralt äktenskap innebär dödstöten för äktenskapet som institution. Det är inte diskriminerande att bevara äktenskapet mellan en man och en kvinna, registrerat partnerskap ger samma juridiska och ekonomiska trygghet som ett äktenskap.
