Vänsterpartiet kunde inte tänka sig att gå med på en skattesänkning som motsvarar 220 miljoner kronor per år, utan ville hellre satsa pengarna på att höja kvinnors löner. Kommunen har stora möjligheter att jämna ut klyftorna i samhället, inte minst genom sin roll som arbetsgivare. En satsning på ökad kvalitet inom de kommunala verksamheterna förbättrar den offentliga servicen och medför dessutom att arbetslösheten minskar. En skattesänkning bidrar däremot till att öka klyftorna ännu mer.
Socialdemokraterna och miljöpartiet menar dock att det nu finns ett ekonomiskt utrymme i kommunen till en skattesänkning. De menar att när de har gjort alla satsningar som de anser är nödvändiga så blir det 220 miljoner kronor över som kommunen inte behöver och således kan betala tillbaka till avsändarna, skattebetalarna. Vi anser att detta är en felaktig syn på de behov som finns och efterfrågar en helhetssyn på samhället.
Klyftan mellan fattiga och rika har ökat kraftigt! Förmögenheten är i dag fördelad så att 10 procent av befolkningen äger 71 procent av den samlade nettoförmögenheten. Vi ser dessutom påtagliga inkomstskillnader mellan olika delar av Göteborg och den ekonomiska segregationen sammanfaller alltmer med den etniska. En kvinna som bor i Tuve-Säve kan till exempel förvänta sig 9 år längre livslängd än en kvinna i Gunnared.

Möjligheterna att få förvärvsarbete har drastiskt försämrats under de senaste 20 åren. Cirka 300 000 arbetstillfällen försvann i och med 1990-talskrisen, och de har inte kommit tillbaka. Förlusten av arbetstillfällen har drabbat ungdomar värst. Andelen fattiga har nästan fördubblats bland ungdomar i åldern 16-24 år. Detta trots att ungdomar i dag utbildar sig i högre utsträckning än på 1980-talet. I dag går inte längre någon säker från arbetslöshet, inte ens de välutbildade. Osäkerheten är hög och faktorer som kontakter eller tillfälligheter har i många fall större betydelse för vem som får arbete än utbildning och flit. Arbetslöshetssiffrorna är fortfarande mycket höga i ett historiskt perspektiv, trots att de gått ner något på sistone. Arbetslösheten är ett strukturellt problem som endast kan lösas genom samhälleliga insatser, men den drabbar den enskilde hårt genom att ansvaret decentraliseras till individen. Arbetslöshet uppfattas därför många gånger som ett personligt misslyckande.

Den svenska välfärdsmodellen har utmärkt sig genom en stor mängd offentliga tjänster till alla medborgare som finansieras via skatter. Just att alla får del av dessa tjänster skiljer sig från till exempel Tyskland där rättigheter har varit mer knutna till arbetet via facket. I Sverige har man haft samma rättigheter oavsett om man har arbete eller inte. Principen är också viktig ur ett genusperspektiv. Skattesystemet bidrar till att de disponibla inkomsterna är jämnare fördelade mellan könen än förvärvsinkomster.
En viktig och särskiljande aspekt för svensk välfärdspolitik är att man inte bara sett till lika möjligheter utan även, mer än många andra länder, sett till lika resultat. Ett led i detta har varit utbyggnaden av en välfärdsstat med starkt subventionerade offentliga tjänster.
Den offentliga sektorn finansieras med skatter. En stor offentlig sektor är en självklarhet för rättvisa och välfärd.