Fria.Nu

I en tid då det verkar som om det bara görs ungefär tre typer av filmer är det uppfriskande att stöta på en regissör som Todd Solondz som vågar tänja på gränserna. Solondz brukar beskrivas som ”obekväm” för hans fallenhet att peta där det är sårigt och sätta fingret på vårt västerländska samhälles ouppklarade tabun, som rasism, maktskillnader och pedofili (se Happiness). I hans värld är ingenting som man kan förvänta sig. Solondz senaste film Life during wartime har tyvärr fått ljummen kritik (recension i FRIA nr 56, 11/8–2010), så de av er som missat hans äldre alster gör gott i att damma av dem istället.

Koreografen Cristina Caprioli föddes 1953 i norra Italien. Redan i unga år intresserade hon sig för modern dans och har uppträtt i USA, Tyskland och Österrike. Sedan 1983 är Caprioli bosatt i Stockholm och har framträtt ett flertal gånger, bland annat på Dansens hus i Stockholm. Det här projektet tillkom genom ett europeiskt samarbetsprogram som koordinerats av Biennalen i Venedig, där Dansens hus var en av de medverkande parterna.

Curlingfarfar är en självgod och självutnämnd expert som kan lite allt möjligt. Och en blogg som har blivit allt mer politisk.

Brasilien är inte ett land man förknippar med kyla och regn, men när jag tillbringade några veckor där i juli månad var jag tvungen att köpa mig extra varma tröjor; i Sverige var det samtidigt rekordvarmt. Brasilianarna skyllde det kalla vädret på klimatförändringar och bedyrade att det inte brukar regna under deras vinter.