Normbrytande nyheter
Stefan Hammarén är en författare som gör förtjusande experiment med språket. Ett språk som är svenskt men samtidigt tillhör alla andra språk eller inget alls.
Nu har Stefan Hammarén givit ut sin första diktsamling: På solfläckens barnhem.
Hammaréns diktkonst är meta-poetisk eller snarare anti-poetisk.
'I am in training. Don't kiss me,' står det på den tröja som bärs av personen på utställningens affisch. Är det en kvinna, en man eller något annat? Fotografiet avbildar Claude Cahun (1894-1954) som på majestätiskt sätt bildar mittpunkten i den mycket ambitiösa utställningen Speglingar som visas just nu på Kulturhuset.
Boken Stenblödning av Ibrahim al-Koni är en är en sällsam historia, av en av Libyens stora författare. Al-Koni har bott och varit verksam i både Moskva och Warzawa, och är sedan början av 1990-talet bosatt i Schweiz. Men sitt ursprung har han i den libyska ökenstaden Ghadames. Han tillhör tuaregerna, ett ökenfolk med ett eget språk och en särpräglad kultur. Det är därifrån al-Konis berättelse utgår.
Under 1960-talet fram till början av 80-talet drev den sydafrikanska apartheidregimen en censurpolitik som var en av världens mest omfattande. Inte bara böcker, tidskrifter, filmer, teaterpjäser utan också leksaker, t-tröjor, nyckelringar - allt som kunde bära på icke önskade budskap - granskades. Hur statlig censur inverkar på författare har 2003 års nobelpristagare i litteratur sydafrikanen J.M. Coetzee diskuterat i sin essäsamling mot presstvång: Giving Offense - Essays on Censorship, University of Chicago Press, 1996.
Den som inte träffat Åsa Grennvall utan bara läst hennes serier, skulle lätt kunna tro att hon lider av svåra depressioner, men riktigt så är inte fallet. Vi träffas och pratar serier, klyschor och utanförskap.
Den unga, mer sparsmakade Vårsalongen känns litet spretig och tunn i år, men den innehåller både roliga och tankeväckande verk. Och så har det varit sedan 1921 då den allra första salongen öppnades.
Det omstridda konstverket Snövit och sanningens vansinne är en installation av Gunilla Sköld Feiler och Dror Feiler. Den föreställer den palestinska självmordsbombaren Hanadi Jaradat som den 4 oktober 2003 sprängde ihjäl sig själv och 20 människor på en restaurang i Haifa.
De flesta var judar men många var också israeliska araber. Hon begick det fruktansvärda dådet för att hämnas sin fastmans död.
En suddig bild på hennes ansikte utgör seglet till en liten båt, som flyter runt i en bassäng fylld med blodrött vatten i Historiska museets rosenträdgård.
En kall natt vaknade jag i vargtimmen med River Man dovt malande i huvudet. En lång och elegant gestalt träder in rummet. Han säger tyst att han har något att berätta. Den långe mannen visar sig vara Nick Drake, engelsk singer/songwriter död sedan 1974. Han gjorde under sin korta levnad väldigt lite intryck i levande tillstånd, men desto större som död. Nick Drakes öde och hans musik är omgärdat av en kult av närmast sjukliga mått.
I våra dagar har näringslivet lagt beslag på julen och förvandlat den till konsumtionstid. Vi måste köpa och konsumera!
Jag tycker att det är bättre om ni skänker julklappspengarna till Rädda barnen, Amnesty, Greenpeace, Lutherhjälpen eller andra organisationer (varför inte SFT?). Samtidigt är det alltid en glädje både att ge och att få presenter. Här ger jag några tips på skivor och böcker som jag tycker är lämpliga julklappar:
Jag lyssnade på Bob Marley & the Wailers skiva Rasta revolution. I refrängen till Soul rebel kände jag Bob Marleys närvaro i musiken. Det var som om han stod i rummet och sjöng. Jag öppnade ögonen och såg att Bob Marley framför mig.
© 2024 Fria.Nu