Jekaterina Pertoft skrattar ofta och mycket. Hon är konstnär i grunden, utbildad vid konstakademin i St Petersburg, med porträtt som specialitet. Sedan 2006 ägnar hon sig även åt dockteater, något som öppnar dörrar till mer lekfulla och kreativt informella sidor. Dockorna som de spelar med har hon tillverkat själv, liksom hon skapat scenografin. Under Kulturnatten har Dockteatern i Marielund en föreställning på Stadsbiblioteket som de kallar Den gyllene fisken.

– Vi satte upp den första gången för fyra år sedan för att visa den i Marielund. Sedan har vi blivit ombedda att spela den på olika förskolor, liksom vi nu blev inbjudna till Stadsbiblioteket. Pjäsen är egentligen ganska vuxen, budskapet är allvarligt och vi är inte så sparsamma. Vi har även färgstark dekor och har valt rysk musik till, berättar hon.

Berättelsen känner de flesta till: En gammal gubbe räddar en fisk ur ett nät och han får därigenom möjlighet att önska sig något. Gubben avböjer med hänvisning till att han är nöjd med sitt liv, men hans gumma däremot – hon visar sig vilja ha en hel del.

– Den som gapar efter mycket. På ryska blir motsvarande direkt översatt: Då sitter hon där med sin trasiga tvättbalja. I sagan önskar hon sig först en ny tvättbalja, sedan blir hon drottning men vill ändå ha mer. Och till slut tappar hon allt.

Men det finns ytterligare dimensioner i pjäsen. Medan gummans önskningar driver handlingen vidare ändrar havet karaktär vilket enligt Jekaterina Pertoft ska ses eller förstås som jaget i förhållande till kosmos, eller de egna handlingarnas konsekvenser i ett större sammanhang.

Dockteatern utgör bara en av de, i paritet med förra året, närmare 600 programpunkterna som tills torsdagen var anmälda till Kulturnatten. Sofie Blomgren, Kulturnattsgeneral för andra året i rad, har haft långa arbetsdagar de tre senaste veckorna.

– Jag har inte kommit hem före klockan nio någon dag och jag är här från åtta på morgonen. Ringer du samma tid nästa vecka, då svarar jag inte, säger hon med ett lite trött men nöjt skratt under torsdagkvällen.

Tvingas hon välja ett enda arrangemang ur programmet blir det Freerunning eller Parkour som det också kallas.

– De som uppträder kallar sig Air-whipp och de ägnar sig åt ett relativt nytt fenomen – stadsakrobatik. De springer upp för väggar eller slänger sig ut för trappor. Klockan sju i passagen vid Resecentrum.

Kulturnattsgeneralens egna förhoppningar är att publiken tillåter sig att ”bara glida in i olika arrangemang”, utan att planera. Hennes tankar med natten är att just överraskning ska vara en del av kulturupplevelsen.

– Vi hoppas skapa nya platser och möten för kultur. Det brukar bli en härlig stämning och det är roligt bara att gå runt. Det är ju Uppsalas eget kulturlivs natt med bredd, spets och djup – allt från det klassiska till ja, jag vet inte vad