Missbrukad EU-statistik ger svarta rubriker
I åratal och flera gånger per år har vi matats med svarta rubriker om att svensk ungdomsarbetslöshet är bland de högsta i Västeuropa. I februari var det dags igen. Men bakom statistiken döljer sig både heltidsstuderande universitets- och gymnasieelever och grundskoleelever som har skolplikt och barnbidrag.
Svensk ungdomsarbetslöshet är hela 26.4 procent, enligt ett pressmeddelande om SCB:s senaste arbetskraftsundersökning, AKU. Politiker uttalar sig mycket bekymrat. Regeringen aviserar nya ekonomiska ungdomssatsningar. Utbildningsministern lovar nya kreativa utbildningsförslag. Oppositionen talar om vad de skulle göra. Media refererar pressmeddelandet men analyserar inte statistiken. Inget händer. Siffran kommer att vara ungefär lika hög vid nästa mätning och rubrikerna lika svarta. Signalen till svenska ungdomar är kristallklar. ”Du kommer att ha svårt att få ett jobb, att få egen bostad, inte kunna flytta hemifrån, svårt att bli självförsörjande och kanske inte kunna bilda familj på länge”. Många är de ungdomar som på grund av statistiken tappar framtidstron. Helt i onödan.
Den verkliga ungdomsarbetslösheten är nämligen inte 26.4 procent, utan ligger mellan 10-13 procent. Skillnaden beror bland annat på AKU:s EU-harmoniserade definitioner av begreppen ”arbetslös” och ”sysselsatt” samt att åldersspannet för ungdomsarbetslöshet är 15-24 år (se faktaruta). Det innebär att heltidsstuderande i åldern 15-24 som ingår i undersökningen och som sökt sommarjobb eller extraknäck men inte fått något, återfinns i statistiken som arbetslösa. Med ”sökt jobb” avses att man till exempel har läst platsannonser, frågat arbetsgivare, vänner eller bekanta eller satt upp en lapp i affären.
I Sverige blir konsekvensen att många ungdomar i årskurs 8 och 9 (15-16 år) som har skolplikt och får barnbidrag, återfinns i statistiken som arbetslösa – om de sökt något extraknäck men inte fått det. Enligt AKU/EU-definitionen är de nämligen arbetslösa. Kan barn som enligt svensk lag är tvungna att gå i skolan på heltid, samtidigt vara arbetslösa?
Detsamma gäller 17-19-åringar som studerar på gymnasiet samt universitetsstuderande upp till 24 år som sökt extrajobb men inte fått något. Även de hamnar i arbetslöshetsstatistiken. Omvänt gäller att om en ungdom i åldern 15-24 år arbetat minst en timme under AKU:s undersökningsvecka, så anses vederbörande inte vara arbetslös, utan ”sysselsatt”. Är det rimligt? Eller göms det bland de ”sysselsatta” en dold arbetslöshet både i Sverige och övriga EU-länder? Man kan undra vilken reell nytta vi har av de dyra AKU-undersökningarna.
Svenska politiker har i decennier satsat på utbildning, nioårig obligatorisk grundskola, gymnasieutbildning där merparten ungdomar går och kostnadsfri universitets- och högskoleutbildning. Det har lett till att andelen heltidsstuderande i åldern 15-24 år är mycket hög i Sverige jämfört med de flesta andra länder. Att många under studietiden söker sommarjobb eller extraknäck är naturligt. Onaturligt är dock att om de inte får något extrajobb, så bidrar de till att öka ungdomsarbetslöshetsstatistiken högst markant.
AKU:s syfte är att ta fram jämförbar EU-statistik som kan ligga till grund för EU-beslut och EU-kommissionens rekommendationer och utvärderingar av medlemsstaternas arbetsmarknadspolitik. Enligt arbetsmarknadsdepartementet görs inte någon nationellt anpassad arbetslöshetsstatistik. Man anser att det räcker med AKU. Men medger samtidigt att departementen bryter ner vissa AKU-siffror för närmare analys. Varför resultaten av dessa inte är offentliga är oklart.
Hassan Mizra, enhetschef för AKU, berättar att SCB fått i uppdrag av regeringen att jämföra och ”undersöka internationella statistiken över ungdomsarbetslösheten”. Rapporten som omfattar nio länder kommer i mitten av april och är en uppföljning av Statskontorets intressanta men ganska okända rapport från 2010 (se länk längre ner).
Vad svenska politiker behöver är kunskap och statistik utifrån vår faktiska verklighet och om de ungdomar som verkligen är arbetslösa för att kunna fatta kloka och verkningsfulla beslut samt sätta in riktade, konstruktiva insatser utifrån gruppers och individers behov. Även 10-13 procents ungdomsarbetslöshet är högt och varje arbetslös ungdom är en för mycket.
Länklista:
• SCB:s pressmeddelande om AKU (februari 2013)
• Begrepp och defintioner av AKU (SCB:s arbetkraftsundersökning)
• EU-kommissionens definition av arbetslöshet
• EU-kommissionens rapport om syfte och genomförande av AKU
• Statskontorets rapport: Jämförbarhet i arbetsmarknadsstatistik mellan några länder
• Ekonomifakta/Svenskt näringsliv: Ungdomsarbetslöshet internationellt och inom EU
AKU - arbetskraftsundersökningen:
AKU utförs av SCB för Eurostat (EU). AKU och EU följer FN-organet ILO:s definitioner och rekommendationer som är framtagna för att kunna användas världen över. Målet är att ta fram jämförbar statistik länder emellan. Inte att analysera den faktiska situationen i enskilda länder.
Kortfattade definitioner i AKU:
Arbetslös: Personer som var utan arbete, inklusive heltidsstuderande, under referensveckan men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt).
Sysselsatt: Personer som under referensveckan utförde arbete under minst en timme, antingen som avlönade arbetstagare, som egna företagare eller oavlönade medhjälpare i företag tillhörande make/maka eller annan medlem av samma hushåll.
