En havsköldpaddas död
Den enorma havssköldpaddan hade redan flutit med tidvattnet i några dagar, berättar en kvinna längs en strand i norra Australien. Nu ligger honan på rygg, angripen av en flughord. Döden kan mycket väl ha varit följden av hög ålder, sjukdom eller de stingrockor som skymtats längs kusten på sistone. Men kvinnan, som just ska till att ringa myndigheterna för att be dem transportera bort kadavret, tror att döden beror på svald plast.
Sköldpaddan kan ha svalt plast i form av flaskor eller möbelrester, i tron att kroppen kunde bryta ner det. Plasten kan därefter ha kostat sköldpaddan livet i form av kvävning eller drunkning, då plasten kan svälla lungorna och få det redan tunga djuret att sjunka som en sten. Plast syns till varstans: i brända sophögar, i vattenbrynet, under palmerna. Hunger kan ha tvingat sköldpaddan att desperat försöka äta plasten.
Förra årets orkan slog hårt mot såväl människor som djur och natur. Vegetation jämnades med marken och inget gräs fanns längre att tillgå. Allt formar ett kretslopp, men ett märkligt sådant. Och om inte annat, ett ohållbart sådant med alltför många onödiga offer för människans överskottssamhälle.
