Det råder stor enighet inom EU att sociala företag och social ekonomi skulle kunna spela en större och mer betydelsefull roll i samhället ur många aspekter. Sedan flera år tillbaka arbetar därför EU-kommissionen med att hitta former för att öka antalet sociala företag, vilka skulle kunna bidra till att lösa flera av medlemsländernas problem som hög arbetslöshet, låg ekonomisk tillväxt, ökande fattigdom, utanförskap och lågt nyföretagande.

Sociala företag kan vara föreningar, kooperativ, företag och organisationer som ökar möjligheten för arbetslösa och personer med reducerad arbetsförmåga att få arbete, lön och arbetslivserfarenhet. Men det kan också vara företag som producerar varor eller tjänster för mottagare med specifika sociala behov. Gemensamt är dock att vinstmaximering inte är målet, att vinster återinvesteras i företaget samt att förverkligandet av det sociala målet är överordnat.

Ett problem är att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av "sociala företag" eller några kriterier. Vanligen används istället beskrivningar av egenskaper som till exempel att det är det sociala och samhälliga syftet som är motivet för den kommersiella verksamheten, att organisation eller ägandesystem utgår från principer om demokrati, medbestämmande och social rättvisa och att företaget är fristående från offentlig verksamhet. Andra obesvarade frågor som EU-kommissionen brottas med är hur gränsdragningar ska definieras, hur fusk kan undvikas eller upptäckas, hur EU:s upphandlingsregler bör ändras för att underlätta för sociala företag att delta i upphandlingar samt vilka nya innovativa finansieringsinstrument som kan användas eller utvecklas.

EU-kommissionen utgår från att de sociala företagens behov av anpassad finansiering inte sker via skattemedel, eftersom de ska vara oberoende och inte komma i konflikt med EU:s förbud för statsstöd till enskilda företag. Man söker därför och vill utveckla alternativ som utökning av mikrokrediter, sociala banker, stiftelser, fonder och till och med en social aktiebörs diskuteras.

EU befinner sig nu i en intensiv process för att kunna sjösätta programmet där sociala företag är en del. Tanken är att det ska starta 2014 och löpa till 2020. Totalt är 958 miljoner euro avsatta, cirka 8 miljarder svenska kronor, i EU:s långtidsbudget – den budget som fortfarande förhandlas och som regeringen vill minska. Förslaget är indelat i tre delar varav den första delen innebär att 60 procent (5 miljarder kronor) ska gå till genomförande övervakning och utvärdering av medlemsländernas social- och sysselsättningspolitik, arbetsvillkor och lagstiftning. Den andra delen innebär att 15 procent (1,2 miljarder kronor) ska utveckla ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar och därmed bidra till ökad arbetskraftsrörlighet. Och den tredje delen att 20 procent (1,6 miljarder kronor) ska gå till socialt företagande och mikrofinansiering. Av dessa ska cirka 820 miljoner kronor gå till utveckling av sociala företag.

EU:s grunddokument är Initiativ för socialt företagande (Social Business Initiative) samt förslag till förordning om Program för social förändring och social innovation. Av regeringens FaktaPM framgår att man inte är odelat positiv till programförslaget som bland annat skulle belasta statsbudgeten med cirka 267 miljoner kronor per år. Regeringen lyfter även fram att EU inte har exklusiv behörighet varken på sysselsättnings- eller det socialpolitiska området, utan det har medlemsstaterna.

Trots invändningen säger regeringen ja till de två första delarna av förslaget – men säger nej till den tredje delen som rör sociala företag och mikrofinansiering, där man anser att ansvaret ska ligga på nationell nivå samt inte ser att det ger något "europeiskt mervärde".

Frågan är då om regeringen har egna planer för utveckling av sociala företag och mikrofinansiering i Sverige? Eller om regeringen kommer gå vidare på spåret med skattefinansierade insatser som ROT, RUT och avdrag för läxhjälp?

Länkar:

• EU-kommissionens förslag till Program för social förändring och social innovation

• Regeringens Fakta-PM med synpunkter på programmet. Faktapromemoria 2011/12:FPM28

• EU-kommissionens grunddokument Initiativ för socialt företagande (Social Business Initiativ)

• EU-parlamentets resolution om förslaget antaget 20/11-12

Extraläsning:

• Information om sociala företag på Tillväxtverkets hemsida

• Interpellationsdebatt i riksdagen om sociala företag och kommissionens förslag mellan näringslivsminister Annie Lööf (C) och Carina Adolfsson (S)

• EU-kommissionens samlingssidor om socialt företagande här och här

• PLUS – Partnerskap för lokalutveckling och social ekonomi i östra mellansverige

• Socialenterprise, paraplyorganisation för socialt företagande i Storbritannien