I Malmö är de ett okänt fenomen. I Biskopsgården i Göteborg vet alla vilka de är. Genom att ge en röst åt förorten har de fått en offentlig ursäkt från tidningen Göteborgsposten, skapat en fritidsgård, anordnat fotbollsturneringar och fått gatlampor reparerade. Men också ingjutit drömmar.

– Det finns en psykologisk spärr hos många som bor i förorten. Att de inte kan bli något mer än arbetare på Volvo, säger en av initiativtagarna Murat Solmaz.

Namnet kommer från den revolutionära gruppen Svarta pantrarna som var aktiva i USA på 1960 och 70-talen. Precis som föregångarna arbetar de både socialt och politiskt. En dag kan det handla om att anordna en skidresa. En annan om att storma in på ett stadsdelsmöte och kräva en fritidsgård.

– Vi har sett organisationer som bara sysslat med det ena eller det andra. Det funkar inte. De som sysslar med socialt arbete, de kommer inte till roten av problemet och de som bara sysslar med politik, de har ingen förankring hos folket. Vi kombinerar båda och tar hem priset, säger Alejandro Martinez och drar ner skratt i den lilla lokalen i Rosengårds Folkets Hus.

Ett fyrtiotal har slutit upp för kvällen. Alejandro Martinez berättar att allting började i februari förra året. Murat Solmaz hängde på biblioteket i Biskopsgården, folk kastade schackpjäser och det var stökig och rastlös stämning.

– Fritidsgården hade stängt ner och ungdomarna hade i stället flyttat in på biblioteket och till trappuppgångar där de var lätta måltavlor för kriminella nätverk.

När han gick till stadsdelen och frågade varför fritidsgården stängts fick han veta att han kunde starta en förening och själv driva den. Hyran var nämligen betald för två år framåt.

– Han fixade folk och bildade Pantrarna för upprustning av förorten. Vi bjöd in politiker för att visa de i förorten att politiker inte är personer bakom gardiner. Att de är människor av kött och blod, som dessutom är väldigt konflikträdda.

Och att driva en fritidsgård ideellt var ingen lösning på problemet för pantrarna. Varför skulle de göra politikernas jobb? Efter demonstrationer och flera möten med stadsdelsnämnden fick de till slut rätt. Den 14 juni i fjol togs beslut om en fritidsgård med fyra anställda och en budget på tre miljoner årligen.

– Vi ser problem och kontraster men vi erbjuder också lösningar. Det går att leva bättre, det behöver inte vara knas, man kan organisera sig och förbättra sin vardag, säger Alejandro Martinez.

Att pantrarna kom till Malmö var delvis tack vare Tico Andreani, ungdomsverksamhetsansvarig på Motetten Folkets Hus i Lindängen.

– Det finns en massa energi men också en stor frustration hos ungdomarna. Många tycker inte att det finns någon utväg men börjar de organisera sig kan det hända grejor. Min förhoppning är att det startas upp något liknande här i Malmö.

Den första maj i år lyckades Pantrarna för upprustning av förorten övertala Bobby Seal, en av grundarna till Svarta pantrarna i USA, att besöka Biskopsgården. I en vecka föreläste han och deltog i demonstrationer. Läs mer: http://pantrarna.wordpress.com/