Men nöden är uppfinningens moder. Så inte undra på att innovativa alternativ till det konventionella ekonomiska systemet frodas i finanskrisande länder som USA och Grekland. SVT visade nyligen dokumentären Utopia i USA, där tittarna får besöka flera platser där storköp och tillverkare som flytt landet utarmat tidigare levande småstadscentrum. Där har medborgarna börjat vända trenden genom att tillsammans stärka lokalsamhället socialt, miljömässigt och ekonomiskt bland annat genom lokala valutor.

Sverige anses ha klarat sig bra hittills i den ekonomiska krisen och svenskarnas förtroende för auktoriteter är fortfarande relativt högt. Det betyder inte att alla sitter och väntar tills den svenska ekonomin dras med i eurokrisen.

I den lilla skånska kommunen Höganäs infördes 2009 den kommunala valutan euronäs, med förhoppningen att vara väl förberedda på ett framtida EMU-inträde. I dagsläget verkar det mer som att Höganäsborna kommer att stå väl förberedda med en stark lokal ekonomi om EMU-samarbetet kraschar.

Höganäs kommun, som står bakom valutan, var retoriskt smart och kallade den ”presentkort”. Lokala valutor har på många platser stoppats av myndigheter med hänvisning till att endast banker får göra pengar och att moms måste betalas i den nationella valutan. Men både matvarukedjor och storföretag brukar dela ut rabattkuponger, vilket ju faktiskt är en form av valuta.

I Höganäs garanterar kommunen valutan som accepteras av många butiker och restauranger. Sedan kan handlarna växla in euronäsen till kronor på banken, enligt Dagens Industri.

Nu har miljöpartisten Per Almgren i Norrköping motionerat i fullmäktige om att deras kommun ska införa något liknande.

Ja, Sverige påstås ha en ekonomisk tillväxt. Men folk som bor på vår landsbygd och i småstäder har levt under lågkonjunktur länge. Antagligen är det just därför vi nu ser nya, spännande företagsformer växa fram just där.

Ett 30-tal företag som kallar sig bygdebolag har startat ett nätverk. Deras gemensamma nämnare är att det mestadels är ideella föreningar som, med pengar från folk i byn, har startat aktiebolag utan vinstutdelning.

Byborna ges chansen att flytta en del av sina sparpengar från det globala kasino som storbankerna ingår i. Istället används pengarna till sådant som att skapa en trevligare byakärna, till exempel genom att köpa och rusta upp den nedlagda skolbyggnaden eller postkontoret och hyra ut det till en rimlig penning till lokala företagare. Så blommar byn upp när den igenbommade skolan förvandlas till frisörsalong, kiosk, studiecirkellokal och pizzeria.

Det verkar som att där krisen först slår till hittas de nya lösningarna, som sedan får stå som förebilder. Kanske trodde storföretagarna och de centraliseringsivrande politikerna att de skulle bli av med den besvärliga landsbygden när de lyckas konkurrera ut de små aktörerna? Frågan är om det inte förvandlas till en så kallad kreativ förstörelse, där de små samhällena blir de stora vinnarna den dag då den globaliserade ekonomin kollapsar.