Fria Tidningen

Ja-sägarna till en EU-federation möter mothugg

Många högt uppsatta politiker i medlemsländerna har visat stöd för EU:s omvandling till en federal stat. Men det finns andra som arbetar mot en helt annan riktning. Att jämföra med Storbritanniens linje om åternationalisering kan leda till en bredare debatt om EU:s framtid och ge klarhet i var Sverige står.

Efter Barrosos tal den 12 september vet vi att EU-kommissionen, Europeiska rådets ordförande van Rompuy samt elva av EU:s regeringar står bakom målsättningen att EU bör omvandlas till en federal stat. Vad svenska regeringen och övriga femton medlemsländer anser, är ännu oklart. Lika okänt är vad EU:s medborgare tycker och vill. Undantaget är Storbritanniens konservative premiärminister David Cameron, som tydligt klargjort att han vill se EU utvecklas i rakt motsatt riktning.

I Storbritannien pågår sedan länge en öppen och intensiv debatt om EU. Kritiken riktar sig mot EU:s ökande överstatlighet och att alltmer inom i stort sett samtliga politikområden beslutas av EU, vilket i sin tur minskar det nationella parlamentets makt och landets självständighet i motsvarande grad. För att få klarhet i hur maktbalansen mellan Storbritannien och EU förändrats, har regeringen beslutat göra en mycket ambitiös och intressant granskning som du hittar via Frias hemsida.

Sedan länge kräver många politiker och medborgare att engelsmännen i en folkomröstning ska få avgöra om Storbritannien ska vara kvar i EU eller lämna unionen. Upprepade undersökningar visar att 70-80 procent av väljarna vill ha folkomröstning, samt att en majoritet vill att Storbritannien lämnar EU. Premiärminister Cameron delar missnöjet med EU:s ökade överstatlighet men vill först försöka få till stånd en åternationalisering och därmed brittisk beslutanderätt över vissa politikområden. Det gäller till exempel justitie-, polis- och brottsfrågor samt regionalpolitik och socialpolitik.

På EU-toppmötet den 18-19 oktober antas Cameron försöka få igenom åternationalisering av drygt 100 maktbefogenheter inom justitie-, brott- och polisområdena från EU. Om en åternationalisering inte lyckas är han öppen för en folkomröstning om EU-medlemskapet. I en artikel den 30 juni, efter juni-toppmötet, skrev Cameron själv i en klargörande programartikel i The Telegraph bland annat:

"Vi måste inse att Europa nu förändras – och det snabbt. Euron är pådrivande i en process som kommer medföra att dess medlemmar tar fler och fler steg mot full integration … det innebär att EU och relationerna inom unionen kommer att förändras. Vad jag vill – och vad jag tror en stor majoritet av britterna önskar – är att göra förändringar i vår relation [till EU]".

"Det är nödvändigt för vårt land – vår ekonomiska styrka, för vår demokratis hälsa och för vårt lands inflytande – att vår relation med Europa blir rätt. Vi måste vara absolut klara över vad vi verkligen vill, vad vi har nu och bästa sättet att få vad som är bäst för Storbritannien."

"Så vad är det som är fel med vad vi har? Enkelt uttryckt, för de av oss som är utanför eurozonen, är det långt ifrån för lite Europa, det är för mycket av det. För stora kostnader; för mycket byråkrati; för mycket inblandning i frågor som tillhör nationella stater eller civila samhället eller individer. Hela rader med [EU-]lagstiftning som täcker sociala frågor, arbetstid och inrikespolitik skulle enligt min åsikt slopas."

Just nu pågår mängder av EU-möten och förhandlingar bakom lyckta dörrar. Och i höst avgörs EU:s framtid. Att jämföra EU-kommissionens mål om federal stat med Camerons om åternationalisering av politikområden kan bidra till öppna, livliga, konstruktiva och intressanta medie- och tv-debatter i Sverige – vilket därmed ger klarhet i vad Reinfeldt och regeringen, de politiska partierna och svenska folket vill.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

EU på väg mot stormaktsdrömmen

EU-perspektiv

Sedan lång tid tillbaka finns det politiker som velat se att EU ska gå i riktningen mot en stormakt. De senaste åren har signalerna från kommissionen om en sådan målsättning blivit allt tydligare. MaLou Lindholm tittar närmre på hur nära att nå det målet vi är i dag.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu