På onsdag ska EU-kommissonens ordförande José Manuel Barrosso hålla sitt State of the Union-tal. Han kommer då presentera förslag på en europeisk bankunion. Förslaget har diskuterats och förhandlats med medlemsländernas regeringar sedan i juni och anses nu ha sådant stöd att det kan läggas fram. På toppmötet den 18–19 oktober tros beslut kunna fattas. Dessutom avser han presentera riktlinjer för EU:s utveckling mot en fiskal och politisk union.

Kommissionen vill sjösätta bankunionen snabbt. Det är bråttom och inga ändringar av EU-fördraget, EU:s grundlag, krävs. Bankunionen innebär bland annat en europeisk finansinspektion, gemensam insättningsgaranti och räddningsfond, ömsesidigt ansvar och likviditetsstöd. Länder som inte är med i EMU och inte har euron, som Sverige, avgör själva om de vill delta.

Frågan om en fiskal union kräver dock ändring av EU-fördraget eftersom den bland annat innebär samordning av medlemsländernas skatter, hur skattemedlen används och kontroll över medlemsländernas budgetar. Den politiska unionen avser att förändra EU:s styrelseskick i riktning mot en stat vilket också kräver en fördragsändring.

Allt fler politiker, framför allt inom eurozonen, propagerar för en ändring av EU:s fördrag så att EU kan omvandlas till en riktig politisk union – ett Europas förenta stater. Tysklands Angela Merkel har till exempel deklarerat att hennes vision är en EU-federation, där EU-kommissionen omvandlas till en EU-regering och EU-parlamentet utvidgas med ytterligare en kammare bestående av medlemsländernas regeringschefer samt att EU-domstolen blir federationens Högsta domstol. Stora delar av EU-parlamentet har liknande åsikter, liksom Belgiens vice statsminister och Italiens premiärminister. Många vill också ha en vald president.

Tio av EU:s utrikesministrar instämmer och bildade i mars i år en framtidsgrupp för att driva på utvecklingen. I gruppen ingår utrikesministrarna från Belgien, Danmark, Tyskland, Italien, Luxemburg, Österrike, Holland, Polen, Portugal och Spanien. Även Frankrikes minister lär nu ingå. Ministrarnas syfte är att bidra till debatten genom att snabbt ta fram ett förslag på nytt koncept för EU samt att motverka de allt starkare nationella strömningarna i medlemsländerna. Slutrapporten ska vara klar i god tid före det viktiga EU-toppmötet den 13–14 december. Hittills har man träffats fyra gånger och i juli offentliggjordes en första delrapport.

I Storbritannien pågår sedan länge en annan het debatt, nämligen krav på en folkomröstning om Storbritannien ska lämna EU. Missnöjet med EU:s ökande makt är omfattande och kravet på folkomröstning är stort bland allmänhet och politiker från olika partier.

Storbritanniens regering går en svår balansgång. Diskussioner pågår om att försöka åternationalisera vissa politikområden till exempel regional- och socialpolitiken. Nyligen beslutade regeringen om att genomföra en grundlig analys av maktbalansen mellan EU och Storbritannien eftersom det ofta påtalas att EU överskrider sina maktbefogenheter. Granskningen startade i augusti och beräknas vara klar 2014. Regeringen hoppas att även andra EU-länder och regeringar kommer att ha nytta av genomgången.

Intresset för och debatten om EU:s framtid är intensiv i många medlemsländer. Men hittills har det varit relativt tyst från den svenska regeringens sida om de stora avgöranden som väntas under hösten.