Ropen skalla menskopp åt alla!
Hur kommer det sig att mens fortfarande anses vara något äckligt? Många är vi som har smusslat med våra mensskydd för att ingen ska se vad vi plockar upp ur väskan. I tv-reklamer verkar kvinnors största rädsla vara att mensen ska synas och vätskan som hälls i bindan eller tampongen är blå, inte röd, skriver Anna Wickström, Sara Johansson och Magdalena Lindroth, studenter i genusvetenskap.
Vi lär oss tidigt att mens är något skamligt som ska osynliggöras till varje pris. Detta blir tydligt när menskoppen tas upp som alternativt mensskydd. Denna silikonkopp som placeras i slidan och samlar upp mensblodet provocerar fram besvärade och äcklade reaktioner. Menskoppens fördelar är tydliga gentemot mer konventionella engångsmensskydd som bindor och tamponger. Dessa innebär en negativ belastning på miljön samt en stor kostnad för den enskilda kvinnan.
Menskoppen kostar cirka 300 kronor och kan hålla i upp till tio år. Så mycket som en tredjedel av blodet under en hel mensperiod ryms i en kopp. Den fungerar så att man viker ihop den, för in den precis innanför slidöppningen. Efter högst 12 timmar tar man ut den, tömmer och sköljer den och sätter tillbaka den igen. Till skillnad från bomullstampongen, torkar menskoppen inte ut slemhinnorna och minskar därför risken för svamp och bakteriesjukdomar. Flera fysiska aktiviteter såsom simning blir lättare då den inte heller släpper in något vatten i slidan.
Trots de uppenbara fördelarna är menskoppen fortfarande ett relativt okänt alternativ för de flesta kvinnor. En anledning till detta kan vara ekonomiska intressen. Återförsäljare av bindor och tamponger samt tillverkande företag tjänar stora pengar på dessa produkter.
Eftersom menskoppen till stor del ersätter konventionella mensskydd är den ett hot mot dessa intäkter. I nuläget finns den främst att köpa på internet och marknadsföring sker till största del kvinnor emellan.
De äcklade reaktionerna mot menskoppen ser vi som en ytterligare anledning till varför den ännu inte är etablerad på marknaden. Vi kopplar dessa reaktioner till den ofta problematiska relation kvinnor har till sitt underliv. Generellt får pojkar tidigt ett avslappnat och positivt förhållningssätt till sitt könsorgan. Flickors förhållande till sitt kön är ofta förknippade med skam: "Sluta pilla där!" Många kvinnor har därför en negativ eller distanserad relation till sitt underliv. Kvinnlig onani fortsätter att vara tabubelagt och osynliggörs i jämförelse med manlig onani. Menskoppen innebär ett mer handgripligt sätt att röra vid sitt underliv (i jämförelse med tamponger), något som förvånande nog fortfarande inte är en självklarhet för många kvinnor. Kanske är det därför menskoppen väcker så starka reaktioner.
Vi anser att en attitydförändring gentemot kvinnans underliv och mens är nödvändig för att produkter som menskoppen ska etableras. Exempelvis skulle den kunna delas ut i samband med första besöket hos ungdomsmottagningen för att tjejer redan i unga år ska få reda på att den finns. Ekonomiska intressen ska inte heller få hindra alternativ som gynnar både kvinnor och miljö. Vi uppmanar därför återförsäljare av mensskydd att ta in menskoppen i sitt sortiment. Den förtjänar att få stå sida vid sida med bindor och tamponger.
