Fria Tidningen

Hen i barnboken – till vilken nytta?

Olika och Sagolikt är normbrytande barnboksförlag båda två, men de har skilda synpunkter i hen-debatten. ”Hen blir ett tredje sätt att jobba för att visa barn i barnböcker”, säger Marie Tomicic på Olika. ”Barn ska få möjlighet att vara så öppna och fria som möjligt och hen inskränker detta”, menar Anette Skåhlberg på Sagolikt.

I dagarna kommer Känn med hen ut på Sagolikt bokförlag. Författaren Anette Skåhlberg skrev den som en reaktion på hen-debatten som uppstod efter att Kivi & Monsterhund kom ut på Olika förlag i början av året. Medan Olika förlag ser bruket av hen som ett av många sätt att jobba för jämställdhet ser Anette Skåhlberg att det riskerar att ta jämställdheten ett steg bakåt.

Anette Skåhlberg blev upprörd över att hen användes i Kivi och Monsterhund och det tog bara tre månader från det att hon skrev första ordet på Känn med hen till dess att den skickades till tryckeriet. Boken handlar om familjen h som består av hun, hin, hån, hyn och hen, vilka allihop är uttryck för olika känslor. Hen är glad, superglad och överlycklig!

– Barn ska få möjlighet att vara så öppna och fria som möjligt och hen inskränker detta, säger Anette Skåhlberg. Det viktiga är att jobba för att göra hon och han lika starka. Genom att använda hen blundar man för problemen som finns. Det blir som en semesterort, problemen finns kvar när man kommer hem.

Hen-debatten som uppstod efter Kivi & Monsterhund har både handlat om möjligheten att använda hen som ett praktiskt pronomen och om att vara hen. Det har inte funnits någon riktig distinktion mellan möjligheten att slippa peka ut någon som hon eller han och tillståndet att inte känna sig som hon eller han.

När jag pratar med Marie Tomicic på Olika förlag befinner hon sig på Littfest, Umeås årliga litteraturfestival, där de ska delta med programpunkterna ”Genus i barnboken” och ”Hon, han, hen – vad händer sen”. Hon säger att då vi refererar till Kivi som hen blir Kivi ett barn som alla kan få tillträde till och identifiera sig med.

– Det finns en öppenhet gentemot Kivi, som har många olika egenskaper. Hen blir ett tredje sätt att jobba för att visa barn i barnböcker. Det sätter också fingret på vårt behov av att veta vilket kön en person har.

– Hen kan hjälpa oss att bli medvetna om hur mycket vi lägger in i ord som hon och han. Vad händer med oss som läsare och vuxna när vi inte vet?

Anette Skåhlberg understryker att barnböcker ska hjälpa barn att tänka mångfald och bredd. Det behövs inget nytt pronomen, hen bidrar till att göra barnet anonymt, om man är hon eller han är viktigt för varje person. Däremot poängterar hon att vi måste öppna upp hon och han och låta alla vara som de är.

– Det är spännande att ha böcker där barn endast är barn, varken flicka eller pojke, menar Marie Tomicic.

Hon understryker att ojämställdheten självklart inte försvinner genom att vi använder hen. Däremot hoppas hon att Sverige befinner sig i ett skede där diskussionen kan bidra till att det händer grejer på flera områden.

– Vi vill erbjuda barn fler möjligheter genom att ge ut böcker som förmedlar förebilder, som visar att pojkar också kan vara omhändertagande och att flickor kan vara uppfinnare och få Nobelpris, säger Marie Tomicic.

– Min bild är att Sagolikt arbetar på ett lite annat sätt, att de oftare problematiserar som grepp för att nå jämlikheten.

Anette Skåhlberg håller inte med om den bilden. Hon ogillar att många böcker visar på problem och försöker istället ge barnen en positiv bild av hur det är att vara på ett visst sätt.

Förlagen skiljer sig också åt i det att Sagolikt skriver och illustrerar sitt material själva, medan Olika ger ut ett 40-tal författare och illustratörer.

– Olikas böcker är mer pedagogiskt inriktade medan vi satsar mer på att väcka läslust och berätta sagor, säger Anette Skåhlberg. Det som förvånar mig är att de väljer att använda ett sådant starkt laddat ord som ”storebröstrar” i denna hen-bok som ska vara så jämlik. Ord som stora bröst är ju ett könsanknutet ord som barn reagerar starkt på.

Första upplagan av Kivi & Monsterhund på 2000 exemplar har snart sålt slut och fler ska tryckas. Hur det går för Känn med hen får vi snart veta. Böckerna visar att även bilderboken kan vara en arena för samhällsdebatt.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Romska sagor – nu på svenska

Troligen är det första gången som romska, muntligt berättade sagor nu finns tillgängliga på svenska. Fria har talat med Monica Hirsch, journalist och redaktör för boken Det var en gång det som inte var.

Fria Tidningen

100 år av starka kvinnor

Fyra systrar är sista boken av tio om systrarna Andersson. Författaren Solveig Olsson-Hultgren har skrivit dem på lika många år. Hon är glad att äntligen ha rott serien i land.

Fria Tidningen

Bilderbokens relation till sin samtid

På Millesgården pågår just nu en utställning med Ingrid Vang Nymans illustrationer. Hennes djärva bilder kännetecknar utvecklingen av bilderboken under 1940- och 1950-talen. Fria Tidningen gick dit tillsammans med litteraturvetaren Elina Druker, som berättade om hur den svenska bilderboken förändrats över tid.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu