Förra året bildade några göteborgska eldsjälar Dataspelsakademin i syfte att ”främja digitala spel som konst och kulturform”. Nyligen anordnade de sitt första större evenemang, en film- och diskussionskväll om spelet Super Columbine Massacre RPG! där spelaren iklär sig rollen som en av gärningsmännen vid skjutningarna på Columbine High School 1999. Spelet är minst sagt kontroversiellt och dess skapare Danny Ledonne gjorde själv dokumentären Playing Columbine för att visa varför han gjorde det.

Dataspelsakademin följde upp filmen med ett samtal med Danny Ledonne via Skype. Hans intention var aldrig att såra någon, tvärtom var han själv djupt skakad av händelsen och skapade spelet för att få och ge en inblick i hur gärningsmännen tänkte.

Att starta akademins verksamhet med just denna film om detta spel är perfekt, tycker ordförande Kjell Håftén.

– Det provocerar och fungerar som en katalysator för diskussion. Det medför många frågor om spelande och här kan man följa upp dem.

Hur människor, framförallt barn och ungdomar, påverkas av dataspel råder det delade meningar om. I Statens medieråds rapport Våldsamma datorspel och aggression – en översikt av forskningen 2000–2011 framkommer att ingen forskning hittills har kunnat fastställa att våld i dataspel påverkar spelaren negativt och gör vederbörande våldsam.

Rapporten har i sin tur blivit kritiserad av forskare vid Karolinska institutet som i en debattartikel i Dagens Nyheter menar att den har missat mycket viktig forskning. Dataspel i sig är inte av ondo, men att barn och ungdomar inte skulle bli påverkade av våldsamma spel strider mot ”samlad internationell beteendevetenskaplig expertis”, skriver Andreas Olsson, Predrag Petrovic och Martin Ingvar vid Karolinska institutet.

Att diskutera våldsaspekten, och även beroendefrågan, är Dataspelsakademin öppen för. De vill fungera som en plattform för en bred diskussion om både problem och möjligheter, säger Olle Kilström, en av grundarna.

– Det finns ju spel som vill ifrågasätta saker i samhället, som faktiskt har något vettigt att säga.

Men allt är inte bra i spelvärlden, det är de noga med att poängtera, och det som är mindre bra är också viktigt att föra fram.

– Vi vill ta spel på allvar och granska dem och de normer som finns, säger Kjell Håftén. Som våldsnormen som faktiskt existerar, den är viktig att problematisera utan att för den sakens skull moralisera. Ett annat problem är att många spel riktar sig till enbart män. Det finns många medelålders kvinnor som spelar spel på Facebook men som det inte ges plats för bland andra dataspel.

Olle Kilström säger att könsaspekten överhuvudtaget är viktig att diskutera och ser ett problem i de stereotyper som är vanliga i spelvärlden.

– Det är viktigt att ifrågasätta dem, och dessutom lyfta fram spel med queerperspektiv som bryter mot dessa normer. Vi behöver även tänka på mångfald, sexuell, etnisk, alla former.

Grundläggande är viljan att kulturklassa spel. Samtidigt finns det svårigheter i det begreppet, säger akademiledamoten Robin Bergman.

– Vad är konst egentligen? Vem ska definiera det? Vad är det som säger att film är mer kultur än dataspel?¨

Bland framtidsplanerna finns även arkiv, bibliotek och kurser. Men först ska de klara av två arrangemang till på Atalante och fortsätta diskussionen om Super Columbine Massacre RPG!. De vill inte uttrycka någon uppfattning om spelet utan hålla sig neutrala, men de kan till viss del förstå syftet. Att det inte har blivit någon större kontrovers här förklarar de med att att Colorado ändå ligger en bit härifrån. Ett spel om exempelvis massakern på Utøya hade varit helt annorlunda.

– Visst, någon kan ju göra ett med samma intention, att försöka förstå, men jag tror att det skulle vara för smärtsamt. I alla fall i den här delen av världen, säger Kjell Håftén.

Fotnot: De heter Dataspelsakademin och inte Datorspelsakademin eftersom de utgår ifrån alla digitalt överförbara spel, och därmed data, och inte bara dem som spelas på en dator.