Queer filmfest intar London
Kultur- och filmcentret Southbank i södra London kommer under tio dagar i mars att lysa i regnbågens färger. Det är dags för BFI Flare – London LGBT Film Festival, en av världens största hbtq-filmfestivaler.
Hbtq-filmfestivalen BFI Flares kommer, trots att det inte finns ett uttalat tema, oundvikligen att genomsyras av politik, berättar Michael Blyth, programansvarig på festivalen.
– Just i år behövs BFI Flare och liknande festivaler mer än någonsin. Det senaste året har det skett en betydande politisk förändring globalt, samtidigt som vi har sett en skrämmande uppgång för högerextrema rörelser. Vi måste bemöta detta och erbjuda ett alternativ och en plats för queer konst. Vi måste mana till förändring och göra det högljutt.
Även i filmerna som visas märks detta engagemang. Ett flertal av filmerna utforskar hbtq-historien men även samtiden.
– Vi visar flera filmer som ställer frågor om var vi står i dag, uppmärksammar vår kamp och de problem vi stöter på som queera, säger Michael Blyth och nämner Out Run av S Leo Chiang och Johnny Symons, om världens första politiska hbtq-parti i Filippinerna, Free Cece av Jacqueline Gares, om en transkvinna i fängelse och dokumentären Pride? av Ashley Joiner som diskuterar firandet av Pride och blickar både bakåt och framåt.
En specifik viktig punkt i den brittiska historien behandlas då det uppmärksammas att det är 50 år sedan lagen 1967 Sexual Offences Act klubbades igenom i parlamentet. Lagen innebar en delvis avkriminalisering av homosexualitet i England och Wales, det var inte längre olagligt för två män att ha sex, och var ett första steg mot lika rättigheter i Storbritannien.
Öppningsfilmen Against the Law av Fergus O’Brien bygger på självbiografin av Peter Wildeblood, en hyllad journalist som på 1950-talet hamnade i rampljuset som öppet homosexuell och satt i fängelse för det. Hans öde gjorde att britterna fick upp ögonen för orättvisorna och bidrog till att frågan debatterades och att lagen kom 1967. Att uppmärksamma detta jubileum är viktigt, menar Michael Blyth.
– Det är både en påminnelse om hur långt vi har kommit och om hur mycket vi har kvar. Det är väldigt spännande för oss att fira en sådan milstolpe genom film och tydligt visa hur film är ett viktigt medium för att skildra den queera historien.
Under avslutningsgalan är det världspremiär för den amerikanska independentfilmen Signature Move av Jennifer Reeder. Fawzia Mirza både spelar huvudrollen och har skrivit manus.
– Den handlar om en pakistansk muslimsk lesbisk kvinna som dras med sin tv-besatta mamma och har två hemligheter, hennes nya förhållande med en kvinna och hennes nya hobby, wrestling, säger hon och berättar vidare att hon ville skildra sig själv och den värld och det sammanhang hon är en del av, men plötsligt råkade filmens ämne bli väldigt aktuellt.
– Jag trodde aldrig när jag skrev den att den skulle ha premiär i en tid då muslimer, mexikaner och invandrare är missförstådda och illa behandlade. Men jag använder komedi som ett verktyg för att skingra stereotyper.
Fawzia Mirza vill understryka att Signature Move inte handlar om en muslimsk kvinna som behöver räddas:
– Det är en historia om kärlek, med komiska inslag.
Även Michael Blyth understryker att allt inte bara handlar om politik, även om det inte går att undvika att ett engagemang är ständigt närvarande.
– BFI Flare är rolig och glad och festlig och alla besökarna kommer att märka den speciella känslan. Men vi är politiska också och i dagens klimat betyder det mer än någonsin.
BFI Flare
Vad: London LGBT Film Festival startade 1986 i liten skala då det visades nio filmer under rubriken Gays Own Pictures och har växt till att bli en av de största filmfestivalerna inom sin genre.
När: Den 31:a upplagan av BFI Flare äger rum på British Film Institute i London, 16–26 mars. Över 50 långfilmer och 100 kortfilmer visas, jämte filmvisningar blir det panelsamtal, föredrag, fester och en mängd andra evenemang.
Svenska bidrag: Jonny von Wallströms The Pearl of Africa och Anna Linders Spermahoran. När festivalen firade 30 år i fjol sammanställde festivalen en lista över de 30 bästa hbtq-filmerna genom tiderna. På första plats kom Todd Hynes Carol. En svensk film finns med på listan, Lukas Moodyssons Fucking Åmål på plats 14.
Festivalinfo: www.bfi.org.uk/flare.