För att ge en rättvis bild av vad som skett måste man se under vilka förutsättningar som olika beslut har fattats – den helhetssynen saknas tyvärr i artikeln.

Fjärrvärmen i Göteborg är idag kopplad till Rya, Sävenäs och raffinaderierna och energikällan är till stor del fossil. Men syftet med verksamheterna är inte att producera värme, den är en spillprodukt. Det råder deponiförbud för brännbart avfall i Sverige så det avfallet måste ändå brännas. Och varför ska vi inte ta vara på spillvärmen från raffinaderierna så länge verksamheten pågår? Samma gäller för Rya kraftvärmeverk, den är byggd för att producera el och har en mycket hög verkningsgrad. Tar vi inte tillvara varmvattnet rinner det rakt ut i älven.

Artikeln går ut på att det skulle vara bättre att inte ta tillvara spillvärmen och istället bygga ett pelletsvärmeverk. Men det blir bara ett rent slöseri med skogsprodukter.

Vad gäller Rya kraftvärmeverk så var allt klappat och klart för beslut när de nuvarande politikerna i Miljöpartiet kom in i kommunstyrelsen. Alla partier ville bygga eftersom det fanns ett reellt hot om effektbrist samtidigt som klimatnyttan av bygget uppskattades till cirka 30 procent i förhållande till att köpa el utifrån. Hade Miljöpartiet sagt nej hade beslutet ändå fattats. Vi valde därför att villkora vårt ja till anläggningen med att den skulle kunna köras med biobränsle. Förgasningstekniken var inte utvecklad då men S och V ställde sig bakom villkoret. Det gjorde inte Folkpartiet, som läsaren av artikeln kan förledas att tro. De var nöjda med att anläggningen bara skulle köras på fossil gas.

Tack vare detta började Göteborg Energi tillsammans med Chalmers att utveckla förgasningstekniken av skogsråvara. Framstegen ledde fram till vad som nu blivit GoBiGas etapp 1. När anläggningen startar 2013 blir den en av de största anläggningarna för biogasproduktion i världen. Det sker med lokalt utvecklad teknik som är effektiv och ger låga föroreningar jämfört med annan förbränning av flis och pellets.

Göteborg Energis satsningar de senaste åren har fokuserat på klimat och miljö. De har bland annat bestått i vindkraft och biogasproduktion, om än inte alltid i Göteborg.

Satsningen på flytande naturgas (LNG) för sjöfart har en enorm miljöpotential. De tunga oljor som sjöfarten använder idag ger oljespill och stora utsläpp av svavel, partiklar och kväveoxider. LNG kombinerat med katalysatorer skulle reducera svavel och partiklar till nära noll och kväveoxider med mer än 85 procent. Svaveldioxiden ger försurat ytvatten med minskad förmåga att ta upp koldioxid, detta påverkar klimatet på sikt. Kväveoxiderna både försurar och övergöder havet. I Göteborgs havsområde är tillförseln av gödande kväveföreningar från atmosfären mer än dubbelt så stor som utsläppen från Ryaverket och sjöfarten är den största källan.

Samtidigt ger LNG 25 procent lägre koldioxidutsläpp än dagens oljor. Visst kan det vara osäkert, som Sven Hunhammar påpekar, i vilken takt LNG kan ersättas med flytande biogas. Men steget från dagens oljor till LNG är i sig förmodligen viktigare för miljön än steget från LNG till biogas. Det är dessutom ett mycket realistiskt alternativ som sjöfarten kan ställa upp på. Bygger vi inte ut denna infrastruktur kommer vi förmodligen att sitta kvar i oljan i många år till, alternativt att Göteborgs hamn blir ratad för att den inte tillhandahåller moderna miljöanpassade bränslen för sjöfarten.