The Famous Swedish Project är namnet på en metod utvecklad av en personlig coach som ordnar läger för arbetsgrupper. På en sådan kurs deltog några kontorsanställda och vad de har gjort av sina nyvunna kunskaper visas upp av Play Teaterkonst.
Det är en ganska lågmält berättad historia, samtidigt som det finns inslag av både musik, dans och film i föreställningen. Filminslagen består av tillbakablickar till den coachningssession kontorsråttorna var på och i den ingick saker som exempelvis musikterapi.

Det var scenografen Linda Wallgren som kom på idén och tillsammans med regissören Johanna Larsson och musikern Martin Molin spånade hon vidare.
I höstas började de arbeta med projektet på allvar och när ensemblen var komplett åkte de iväg allihop till ett vandrarhem för att spela in filmerna från coachningen.

Däremot har det aldrig funnits något manus, berättar Johanna Larsson. Ramhandlingen var klar men föreställningen har sedan improviserats fram med tanken att den ska hållas levande.
– Innehållet är det viktigaste, men de exakta orden kan ändras från gång till gång. Vi har vissa hållpunkter och vet vart vi ska i en scen, och utifrån det har vi arbetat fram vad som ska hända.

Hon själv kallar det "antidramatik", det är inte den klassiska formen med stora känslor, vändpunkter och katarsis som ska uppnås, utan skeenden i det lilla formatet. Just det passar utmärkt för den aktuella uppsättningen som i grunden handlar om gruppdynamik, något som är aktuellt för alla någon eller några gånger i livet.
– Vi valde just ett kontor för att det är en så mytomspunnen miljö, säger Johanna Larsson. Det är en lockande värld att gå in i, alla har väl föreställningar om hur det går till på ett kontor. Dessutom är en arbetsplats intressant på så sätt att det är en grupp människor som inte har valt varandra utan bara råkat hamna tillsammans. Det är ett spännande ämne, vem är jag i gruppen? Hur beter jag mig med de här människorna?

GFT hälsar på när det bara är några dagar kvar till premiären och just nu repeteras en scen med "sharing", ett återkommande inslag på den här arbetsplatsen då de sitter i en ring och talar ut. Replikerna är aldrig exakt likadana och att det inte finns något fast manus är spännande, tycker skådespelaren Michael Engberg. Han är utlånad från Regionteater Väst som en del av deras samarbete med gruppen och gillar Play Teaterkonsts annorlunda arbetssätt.
– Du går in i ett osäkrat rum. Vad som helst kan hända och du måste vara uppmärksam på ett helt annat sätt. Det blir aldrig likadant och jag vet inte när jag kommer hit vad som ska hända. Sedan är det ju så många moment, inte bara skådespeleri utan även dans och musik. Det är flera delar som ska sättas ihop och det är spännande, säger han.

Det ligger nära till hands att dra paralleller till tv-serien The Office, där ett kamerateam följer det dagliga arbetet på ett kontor och humorn ofta består
i de små situationerna och ögonblicken. Liknande är det med The Famous Swedish Project, där det finns en humor i det lågmälda men samtidigt absurda. Parallellen är inte helt fel och inte heller en tillfällighet, säger Johanna Larsson.
– The Office är en av många förebilder. Vi tillämpar ju estetiken därifrån till en viss del. Där talar de rakt in i kameran, vi talar till publiken och det handlar om vardagen, vardagsdramatiken.

Humorn är ständigt närvarande i The Famous Swedish Project, bara att använda Tomas Ledins Gilla Läget och Carolas Säg var du står som analysunderlag och motivationsmusik blir väldigt absurt. För att inte tala om terapimomenten, inte minst när de närmas med ett gravallvar och avsaknad av ironi, och Michael Engberg berättar att det även var tanken bakom.
– Om du går in helseriöst i en sådan situation blir det ju väldigt komiskt.

Även om en huvudlinje i handlingen är trenden med livsstilscoacher handlar det inte om att komma med någon sensmoral eller att säga att något är fel, fastslår Johanna Larsson. Istället handlar det ytterst om relationer och om att lyfta blickarna från det stora och kika lite närmare på människor och våra relationer.
Hon menar att var lätt att få fram det som en märklig arbetsplats, särskilt då det finns en nyanställd genom vars ögon vi får se mycket.
– Det blir ju mycket ”men var har jag hamnat?” på ett kontor med dansterapi varje dag. Och det är kul att hävda att kontorsjobb är det coolaste som finns och när folk kommer in på jobbet som rockstjärnor. Samtidigt är de som vilka människor som helst.