Idag är det svenska högskoleväsendet i allt för hög utsträckning präglad av detaljstyrning och ett stelt huvudmannaskap. Lärosätena är statliga myndigheter vilket gör att de inte kan äga sina egna fastigheter, ingå avtal med andra universitet och de dignar under statliga regleringar.

Även Göteborgs universitet är i behov av att reformeras för att kunna erbjuda studenter och forskare en internationellt konkurrenskraftig och kvalitativ miljö. Genom att ombilda Göteborgs universitet till en stiftelse kan universitetet konkurrera med andra internationella dito. Göteborgs universitet ges på så sätt samma handlingsfrihet som dess internationella motsvarighet har och konkurrens på lika villkor säkras därmed. Risken är annars att när utländska universitet snabbt anpassar sig till en ny situation så är Göteborgs universitet, tillsammans med resten av de statligt detaljstyrda universiteten och högskolorna, bundet av statliga beslut som blivit inaktuella och som inte är lokalt anpassade. Detta drabbar såväl studenter som forskare.

De statligt styrda universiteten styrs av statliga förordningar och regleringsbrev medan en stiftelsehögskola istället styrs av privaträttsliga regler, framför allt stiftelselagen och aktiebolagslagen. Relationen till staten blir baserad på avtal. Det skapar en jämnare maktbalans eftersom staten inte ensidigt kan styra över den enskilda högskolan samtidigt som det nödvändiga inflytande som staten bör ha, i form av kvalitetsgranskning, kan behållas. Det är en fråga om akademisk frihet.

Forskning visar på ett positivt samband mellan autonomi, effektivitet och kvalitet och vi menar att behoven av en ökad frihet för universiteten är avgörande för svensk högskolas framtid. Mångfald även i institutionella former är ett starkt redskap för främjandet av den dynamik och den flexibilitet som i större utsträckning kommer att behövas i framtiden. Därför är fler stiftelsehögskolor något önskvärt, för att inte säga nödvändigt.

Beslut som rör Göteborgs universitets studenter bör fattas så lokalt som möjligt för att möta de förutsättningar för forskning och undervisning som finns just här i Göteborg. Detta behövs för att öka universitetets legitimitet och kvalitet, men även för att en ökad flexibilitet gör att verksamheten på ett långsiktigt plan då bedrivs på ett sätt som passar just Göteborgs universitets studenter och forskare. Politiska agendor får inte bli stela regler som ligger i vägen för de individuella behoven.
En fri akademi är en stark akademi. Och en stark akademi är studentens, och i förlängningen samhällets bäste vän.