Det kommer en strid ström av av rapporter om hur USA, Frankrike, Turkiet, Israel, Saudiarabien med flera länder backar upp väpnade grupper, vars baser finns i Libanon och Turkiet. Det som nu sker är ett utifrån understött försök att skapa kaos i Syrien och störta regimen. Som ett eko av de libyska rebellerna vädjar syriska oppositionella om en flygförbudszon och om en militär insats för ”att skydda civila”. Också i övrigt verkar upplägget påfallande likt det i Libyen – demonisering av landets ledare samt det faktum att enbart regeringen pådyvlas våldsövergrepp.

Medan Nato och EU fördömer Syrien som en förtryckarstat, så samarbetar man med kungadiktaturerna Förenade arabemiraten, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien, som gått brutalt fram mot varje antydan till protest i sina egna länder. Saudiarabien tvekade aldrig att tillsammans med Förenade arabemiraten invadera Bahrain för att hjälpa dess kung att slå ned den stora proteströrelsen.

Förra året slöts ett avtal om försäljning av vapen från USA till Saudiarabien för 67 miljarder dollar, vilket sägs vara den största bilaterala vapenförsäljningen någonsin.

I FN:s säkerhetsråd försöker Natoländerna USA, Frankrike, Storbritannien få fram en resolution som kan tolkas som klartecken för att angripa Syrien. Hittills har Ryssland och Kina sagt nej. Men frågan är hur länge dessa två kan stå emot. Ekonomiska beroenden och bindningar mellan länderna är i dag omfattande.

Libyen angreps av sammanlagt 18 länder, däribland Sverige. Krigsivern hos Nato och EU är skrämmande.