Mäns våld är ett samhällsproblem
Mäns våld mot kvinnor är ett av de mer brutala bevisen på att vi har långt kvar till att uppnå jämställdhet. Papperslösa kvinnor tillhör en grupp i samhället som inte har något skydd alls, vilket måste åtgärdas, skriver Stina Svensson, talesperson (Fi).
Jämställdhet är ingen åsikt, det är en kunskapsfråga, en mänsklig rättighet, ett politiskt mål. Feministiskt initiativ utmanar bilden av det jämställda Sverige genom att synliggöra strukturer och maktmönster. Mäns våld mot kvinnor är ett av de mer brutala bevisen på att vi har långt kvar tills verkligheten stämmer överens med vår nationella självbild av Sverige som ett jämställt land.
Sedan 2005 har en rad insatser gjorts av regeringen för att öka stödet till myndigheter och organisationer i arbetet med våldet mot kvinnor, men trots dessa satsningar ökar mäns våld.
Feministiskt initiativs rapport om mäns våld mot kvinnor visar att 2010 anmäldes 27 200 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år, medan samma siffra för år 2005 var 24 097. En del av ökningen kan förklaras med att fler vågar anmäla, vilket är bra men det är inte en heltäckande förklaring. Våldet ökar och det är ett samhällsproblem och ett säkerhetspolitiskt misslyckande. Trots insatser och ekonomiska resurser står vi inför det faktum att tusentals människor kränks fysiskt varje dag.
De kvinnor som är helt utan skydd är papperslösa kvinnor. De är inte bara på flykt från förföljelse, hot, övergrepp, tortyr eller krig i länderna de flytt ifrån, utan befinner sig även i en ständigt otrygg situation på grund av sin papperslösa status i Sverige.
Som papperslös lever du utan möjlighet till skydd eller rättssäkerhet om du skulle bli utsatt för brott. Blir du utsatt för hot, rån, trakasserier, misshandel eller övergrepp har du väldigt liten möjlighet att få skydd och att få dina rättigheter tillgodosedda. Att anmäla ett övergrepp är omöjligt då polisen utgör ett hot om avvisning. Detta innebär även en situation där myndighetspersoner såsom polisen kan vara den parten som begår brott, utan att de kan ställas till svars.
Likaså kan det vara arbetsgivare, bostadsuthyrare, anförvanter eller andra som känner till situationen och som misshandlar, hotar, utnyttjar ekonomiskt eller sexuellt med vetskapen om att det inte kan polisanmälas.
Göteborgs fullmäktige fattade i februari i år ett beslut om att papperslösa kvinnor ska ha rätt till plats på kvinnojour. Ett bra beslut men då det är allmänt hållet och inga riktlinjer eller direktiv har nått ut innebär det i praktiken att kvinnojourerna i Göteborg i stor utsträckning inte kan ta emot papperslös kvinnor i den omfattningen som skulle behövas.
En möjlighet för papperslösa kvinnor att få plats på kvinnojourer är såklart ingen lösning på det verkliga problemet utan kan snarare likställas med ett plåster på ett benbrott. Men det är ett steg i rätt riktning och jag önskar att Göteborgs politiker tar sitt ansvar fullt ut och ser till att denna begränsade men goda intention också går att genomföra i verkligheten.
Den 13 december uppmärksammar Feministiskt initiativ i Göteborg samhällsproblemet mäns våld mot kvinnor genom manifestationen tyst lucia. Precis som vi uppmärksammade det den 25 november på FN:s internationella dag mot mäns våld mot kvinnor och precis som vi uppmärksammar det varje dag i vår strävan efter en verklig jämställd och jämlik värld.
Vår vision är en värld utan gränser och som är fri från förtryck. Ett steg på vägen är att ge papperslösa och gömda flyktingar i Sverige uppehållstillstånd. Ett annat steg är att garantera en rättssäker asylprocess som tar hänsyn till de särskilda skäl till flykt som både kvinnor och hbt-personer kan ha. Ett tredje är att se till att beslut på fullmäktigenivå om plats på kvinnojourer för papperslösa kvinnor faktiskt går att genomföra i praktiken.
